Som barn följde Gunilla Bradley med sin pappa när han installerade el i hemmen runt det småländska samhället Högsby. Med elektricitet i gårdarna öppnades en ny värld för bönderna i byarna. Det såg Gunilla och tog intryck av. Kanhända såddes ett frö till det som skulle stå i fokus under hennes yrkesliv.

STARTADE I TJÄNSTEMÄNNENS ARBETSMILJÖ

När hon flera år senare som psykolog hade disputerat om kvinnors befordringsintresse fick hon en förfrågan från TCO om hon kunde forska kring vad arbetsmiljö är. Året var 1973 och på den tiden var det den fysiska arbetsmiljön man menade när man pratade om arbetsmiljö. Hon satte samman en forskargrupp och efter att de släppt boken Arbetsmiljö och tjänstemän vidgades begreppet och man förde in de psykosociala aspekterna i arbetsmiljön.

   Då var datorer enbart stordatorer som stod och mullrade i egna hallar, men datorernas intåg i arbetslivet hade definitivt startat och Gunilla Bradley uppfattade tidigt en ängslan på arbetsplatserna som hon kallade för dataångest. Tjänstemän oroade sig för att de skulle ersättas av datorer.

PÅVERKAT OSS I GRUNDEN

I Sverige är Gunilla Bradley något av en doldis, men internationellt är hon en känd och efterfrågad forskare. Under hennes långa och framgångsrika forskargärning har hon skrivit mycket om ICT (Information and Communication Technology) och hur det påverkar människor och samhälle.

- Teknikutvecklingen har på ett genomgripande sätt påverkat våra liv och vårt arbetsliv. Vi har fått en ökad flexibilitet och dynamik, yrken har förändrats i grunden, omorganisationer sker oftare, ledarskapet har utvecklats alltmer mot coaching, koordinering och samarbete, berättar Gunilla Bradley, professor emerita i informatik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

FLÄTAS IHOP OCH FLYTER SAMMAN

För att förstå detta komplexa samspel utvecklade Gunilla Bradley en modell för hur livsmiljöer, livsroller, ICT och globaliseringen är sammanflätade och alltmer flyter samman. Den kallas konvergensmodellen (Bradley, 2001). I korthet visar den att i vår livsmiljö är arbetsmiljön, hemmiljön och den publika miljön inte separata öar utan de går in i varandra. I våra hem kan vi arbeta på distans, vi kan köpa och sälja och göra ärenden via nätet. Det är självklarheter idag.

… OCH FÖRÄNDRAS SNABBT

Den virtuella miljön som internet öppnat för, har förstärkt detta och är en förutsättning för den ICT-utveckling som sker idag där gränserna mellan teleteknik, datateknik och mediateknik suddas ut alltmer. Det gör också att vi inte går in och ut ur våra livsroller som yrkesarbetande, privatperson och medborgare. Vi är mer eller mindre alla roller hela tiden.

- Även globaliseringen påverkar oss, till exempel hur arbetsmarknaden, teknikutvecklingen och värderingar och normer utvecklas. De har en hög förändringstakt och i sin extrema form kan de bli en belastning för människan.

INGENJÖRERS SNÄVA ARBETSRAMAR

”IT har inte gett oss den där kvalitetshöjningen i tillvaron. Vi har inte fått mer tid till väsentliga saker och vi har ännu inte lärt oss att leva med tekniken”, så citeras Gunilla Bradley i en artikel. Frågan är om vi kan lära oss, hur löser ingenjörer den ”mjuka biten”?

- Ingenjörer ska inte pressas för hårt. De behöver tid för reflektion. De ska inte tvingas in i en yrkesroll de inte är komfortabla med, där ramarna är snäva. Jag ser att chefer med ekonomisk utbildning kan sätta för hårda ekonomiska och tidsmässiga ramar för deras arbete.

GÅVOEKONOMIN ÄR SVÅR ATT STÅ EMOT

Eftersom både teknikutvecklingen och själva tekniken i sig är kraftfulla i sin snabbhet, sammanflätning och mobilitet är det lätt att bli slav under tekniken. Det kräver en ”jag”-styrka för att stå emot. Sverige ligger ganska högt internationellt vad gäller effektivitet men vi betalar ett pris – en ökad stress i samhället.

- Vi skulle kunna vara nutidens filosofer som i antikens Grekland, de som badade och njöt av tillvaron. Datorer och IT har rationaliserat mycket. Istället för att njuta av det har tekniken i sig blivit en bransch med ständigt nya modeller och nya funktioner. Vi har en gåvoekonomi. Jag får en ny mobil bara jag stannar kvar hos mobiloperatören och det är svårt att säga nej.

   Kanske är det dags att sätta upp virtuella dörrar så att vi får umgås mer utan att störas av mobiler som ringer och messar, datorer som plingar för att vi fått ny e-post. Gunilla Bradley tycker att vi borde utbildas i livskunskap med start redan i förskoleåldern för att inte ryckas med. Även föräldrar skulle uppmuntras att diskutera hur vi lever eftersom vi kan ha världens bästa situation. Vad blir vi glada över? Vad är det fina i livet? Vad längtar vi efter? Hur tar vi bäst vara på våra möjligheter att påverka?

HÖJD LIVSKVALITET ETT ICT-MÅL

Att vända på steken så att våra innersta värderingar och strävan efter livskvalitet styr utvecklingen och användandet av tekniken har också blivit ett prioriterat mål för världssamfundet. Vid World IT Forum (WITFOR i Vilnius 2003) fick Gunilla Bradley igenom att ökad livskvalitet var ett mål för ICT tillsammans med mål som att reducera fattigdomen, fördjupa demokratin och värna om yttrandefriheten för att nämna några.

  
   IT är en stark samhällsfaktor det är alla eniga om. Datorer och IT finns nu överallt: på jobben, i hemmen, i bilen, i telefonen. Det går att kommunicera hela tiden. Var hamnar människorna och vårt behov av kvalitet och djup i de sociala kontakterna när vi kan vara tillgängliga jämt, men inte alltid helt närvarande?

- IT öppnar enorma möjligheter till kommunikation mellan människor, men också otroliga risker. Det här är en hjärtepunkt för mig. Redan 1987 när jag forskade i Stanford, USA, och såg hur IBM använde elektronisk kommunikation (motsvarande internet) inom företaget förstod jag att det skulle ske stora förändringar när alla människor fick tillgång till internet både på arbetet och privat.

- En del av det jag då trodde skulle hända har slagit in. Jag såg risker för överstimulering, beroende och utanförskap. Det finns idag en elektronisk ensamhet, men vi har också blivit mer mångfacetterade i vår identitet. IT är med och formar vårt medvetande så att vår identitet och självuppfattning förändras. Vi kan berikas, men också ”avmänskligas”. Ett skrämmande exempel är Anders Behring Breivik som via nätet byggde upp sin identitet. Utveckling av extremt våldsamma dataspel tycker jag bör ifrågasättas. 

ETT GOTT IT-SAMHÄLLE

Datornätverken öppnar också för en ökad kontroll, ”Big Brother is here”. De elektroniska fotspåren kan göra att människor råkar illa ut. Det som Datainspektionen sade inte fick hända händer idag. Vi behöver etik på ett djupare plan än de netikettsregler som finns i de sociala medierna. IT och samhällsutvecklingen behöver bli fokus för en kritisk debatt. Sverige är bra på teknik, men måste också hålla visionen levande om ”ett gott IT-samhälle”.

  
   Gunilla Bradley skriver på en ny bok med arbetsnamnet Wisdom in the ICT Society tillsammans med sin engelska kollega Diana Whitehouse. Kan du avslöja något från boken?

- Arbetsnamnet är djärvt formulerat. Boken har ett brett anslag och ska ge en uppfattning om vad som händer på olika områden och nivåer, i Sverige och i andra länder, men vi vill komprimera det i en tunn lättläst bok. Ett kapitel ska handla hur vi kan förstå ICT-samhället för det är viktigt. Ett annat ska handla om livskvalitet och ett tredje om kommunikationen mellan människor. Vi vill också ta upp etiska aspekter, ta vara på visdom hos människor från världen över och avsluta boken med ett kapitel med funderingar om hur ICT kan underlätta för fred på jorden.

INTERNATIONELLT INFLYTANDE SOM FORSKARE

Gunilla Bradley har under många år haft stort inflytande internationellt. Boken Information and Communication Technologies, Society and Human Beings: Theory and Framework, som kom ut 2010, handlar om ICT, människan och samhället, ett praktverk för den som vill hänga med i forskningens framkant. Det är en bok i tegelstensformat som ett fyrtiotal av världens främsta forskare skrivit till Gunilla Bradleys ära på hennes 70-årsdag.

   Hennes egna senaste bok från 2006 som har titeln Social and Community Informatics – Humans on the Net och används i kurser i Sverige och internationellt.

   Gunilla Bradley har en förmåga att se mönster och tecken på hur den pågående teknikutvecklingen påverkar oss som människor och vårt samhälle, något som inte alla kan. Hon ställer modiga frågor och ifrågasätter skeenden och drivkrafterna bakom. Allt som kännetecknar en verkligt oberoende forskare.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se