Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling. 2009 var det 112 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av vår BNP. Trots stora FoU-satsningar under många år har utväxlingen i innovationer länge varit skral.

INNOVATÖRER + FORSKARE = SANT?

Nu ställer politiker hoppet till små- och medelstora företag. Det är här de nya jobben ska komma. Det är också här nya företag, entreprenörer och innovatörer ska blomma. Det intressanta är att samma människor skulle kunna vara med och kommersialisera forskningsresultaten i större utsträckning om de bara fick.

VAR 4:E ELEV TAR SIN IDÉ TILL MARKNAD

En plantskola för innovatörer är innovationsutbildningen på Ideum. Det finns en stark drivkraft att kommersialisera sina idéer bland eleverna. En undersökning visar att var fjärde elev som gått innovationsutbildningen har lyckats ta sin idé till marknaden. Värdet av försäljningen av idéerna från 1990 till 2008 var 1 miljard kronor i konsumentledet.

   Innovationsutbildningen är ettårig och öppen även för icke-akademiker. Sökande behöver ha gått 3-årigt gymnasium eller ha motsvarande erfarenhet. Utbildningen tar upp hela innovationsprocessen, från idé till marknad. Den har lika mycket fokus på entreprenörskap som på produktutveckling och professionella föreläsare från näringslivet med många års yrkeserfarenhet på sitt specialområde bjuds in. Nästa kursstart är 23 januari 2012 med sista anmälningsdag den 20 december.

     Ideum startade 1980 och initiativtagare var Svenska Uppfinnareföreningen och Ingenjörsamfundet. Under åren som gått har skolledningen samlat på sig stor erfarenhet om hur produktutveckling bäst går till och inte minst var de vanligaste fällorna lurar.

1:A FÄLLAN - MISSAR SLUTANVÄNDARNA

 En sådan fälla är att ha för lite kontakt med slutanvändarna. Produktutvecklare som har en ny idé behöver i ett tidigt skede ta kontakt med marknaden. Det kan vara både kunder och slutanvändare. När det gäller konsumentprodukter är kunderna ofta grossister, men det är i hyllan i affären eller i webbshopen det avgörs om produkten slår.

   - Vi råder alla att göra en marknadsundersökning, berättar Robert Nilsen som är utbildningschef på Ideum. Det är viktigt att produktutvecklaren väldigt tidigt får kontakt med slutanvändare. Om du är rädd för att öppna dig och berätta om din idé kan du fråga om behovet och problemen de ser mer generellt.

FOKUSGRUPPER PÅ MARKNADEN

Ett sätt att göra undersökningen på är att sätta ihop en fokusgrupp med 5-8 deltagare i. Tänk på att få med representanter från hela marknaden (slutanvändare, försäljare, distributörer, opinionsbildare etc) och tänk på att bjuda in människor som du inte känner, för objektivitetens skull. Det kan vara bra att prata med slutanvändare för sig, försäljare för sig och så vidare.

   - Jag kan berätta om en innovatör som hade tagit fram ett tillbehör för golfare, utan att ha en kravspecifikation från marknaden. Han hade ingen aning om vad den behövde tåla, som regn och stötar. Han visste inte heller vad golfarna ställde för krav på produkten, till exempel på ergonomin. Inför en marknadsundersökning tänk på att ta fram frågebatteri om produkten och ha helst med en fysisk modell av produkten eller detaljerade skisser. Glöm inte att videofilma samtalen för att kunna analysera dem i efterhand.

2:A FÄLLAN - FASTNAR I PROBLEM

En annan fara är att köra fast. Du har en teknisk lösning med det finns problem och du hittar inte lösningen. Be då om hjälp av andra produktutvecklare eller kollegor.

   - På Ideum arbetar vi med en kreativ metodik för att komma vidare genom att problemställaren samlar andra produktutvecklare och berättar om problemet. En handledare utses som ser till att alla får komma till tals.

PROBLEMLÖSNINGSMETOD I FYRA STEG

Metodiken bygger på fyra steg som kan tillämpas även utanför skolvärlden. I första steget sker en problemanalys där man tillsammans delar upp problemet i delproblem. I det här stadiet ska man inte komma på lösningar. Det lönar sig att lägga tid på en grundlig analys för då kommer man ofta på vilket det egentliga problemet är och då har man ofta halva lösningen på köpet.

   I andra steget ska man prioritera. Helt enkelt: vad ska vi lösa idag? Därefter i tredje steget startar idégenereringen. Låt först alla sitta och tänka i några minuter och gå sedan laget runt och berätta muntligt om de lösningar de kommer på - annars tar det för lång tid. I det här steget får det inte ske någon som helst kritik, vare sig positiv eller negativ. Var helt neutral. 

   Ordet kan vandra runt och runt för så fort de hör en ny idé kan det inspirera till ännu en idé. När man känner att man har tillräckligt många idéer startar det fjärde steget. Då ska man sortera idéerna genom att leta efter kategorier och diskutera fördelar och nackdelar med dem.

3:E FÄLLAN - SKYDDAR IDÉN FÖR SNABBT

En tredje fälla som många faller i är att alldeles för tidigt skydda sin idé, till exempel med patent.

   - Många söker skydd för tidigt. Det som sedan ska lanseras stämmer inte överens med det man tagit patent på. Risken är då att man måste lämna in fler patentansökningar.

   Tajming är alltså a och o. Här gäller det att ha fingertoppskänsla. Inom IT och telekom är det som regel bra att direkt slänga in en ansökan eftersom utvecklingen i den branschen är blixtsnabb, men i branscher med lite lugnare utvecklingstakt är det klokt att ha is i magen.

   - Vänta med att söka skydd tills du måste, till exempel dagen före mässan där du tänkt lansera produkten på. Det beror på att det är smart att produktionsanpassa produkten innan du ansöker. Tillverkningskostnaden är avgörande för priset.

4:E FÄLLAN - VIDAREUTVECKLAR INTE PRODUKTEN

Det finns en risk att man slår sig till ro med sin produkt. Då kan konkurrenterna komma ikapp och drar ifrån. Det gäller att hänga med i teknikutvecklingen för att ha de bästa strategierna i den fortsatta produktutvecklingen.

   - Var påläst om det senaste i teknikutvecklingen. Tidningen Ny Teknik är underbar för där kan man läsa om nya material och nya tekniker för att lösa problem. Det kan ge enorma försprång gentemot konkurrenterna om du snappar upp ny teknik.

   När du läser om tekniska landvinningar ställ dig då frågan: kan vi dra nytta av det här i våra produkter? Om det är fallet kontakta forskarna direkt. Det gäller bara att hitta rätt person och kom ihåg att en vidareutveckling av din produkt med hjälp av deras forskningsresultat kan båda vinna på.

   Du kan också låta ett större företag förverkliga din idé genom licensiering. Det är tyvärr inte ovanligt att anställda produktutvecklare kan känna sig trampade på tårna av kreativa icke-akademiker när de knackar på dörren med sina idéer.

   - Det är klokast att först kontakta marknadschefen på ett större företag eller VD:n och inte utvecklingschefen. Attityden ”not invented here” har stoppat alldeles för många samarbeten.

FÅ UTVÄXLING PÅFOU I INNOVATIONER

De allra flesta FoU-kronorna satsas i näringslivet och då främst inom medicin och därefter inom teknik och naturvetenskap. Under senare år har även statliga myndigheter börjat lägga mer och mer pengar på forskning och utveckling.

   Eftersom Sverige halkar nedåt i välståndsligan, sjätte plats förra året enligt undersökningsinstitutet Legatum, finns det anledning att testa nya sätt att få utväxling på satsade miljarder. Kreativa innovatörer i små- och medelstora företag är en grupp att rikta strålkastarljuset mot. De har bevisligen förmågan att omsätta idéer till produkter och tjänster och att undvika fällorna.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@axlainformation.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se