I januari utsågs Sveriges miljömäktigaste 2012. Det blev Johan Rockström, professor i naturresurshållning vid Stockholms universitet och chef för Stockholms Resilience Center. När han mottog priset berättade han helt oväntat att han vill starta en informell klubb för de femtio miljömäktigaste för att tillsammans driva miljöfrågor. Det skulle kunna handla om en grön ekonomi, FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio i juni och en nordisk ekosystemsutvärdering för nationalräkenskaperna.

KLUBB FÖR MILJÖMÄKTIGA

Vad kan en sådan klubb ha för betydelse?
- Det återstår naturligtvis att se och beror på om det verkligen blir av och hur den agerar. Klubben skulle kunna få gehör för en massa miljöfrågor och därför är det ett lovvärt initiativ, berättar Christian Azar, civilingenjör, forskare och med på listan.

   Listan över de hundra miljömäktigaste tas fram årligen av en jury som leds av tidningen Miljöaktuellts chefredaktör Mikael Salo. Första listan presenterades 2009 och då toppades den av Christian Azar, året därefter av Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och förra året utnämndes dåvarande miljöminister Andreas Carlgren till Sveriges miljömäktigaste.

INGENJÖRER I TIO I TOPP

I årets lista finns flera ingenjörer. Bland tio i topp hittar vi Christian Azar på sjätte plats och Tomas Kåberger, även han civilingenjör och sedan augusti 2010 ordförande för stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation, på tionde. Faktum är att Christian Azar har funnits med på listan i alla de fyra år den presenterats. Vem är han?

KAN FÖRKLARA SÅ ATT ALLA FÖRSTÅR

Han är civilingenjören (teknisk fysik) som har en förmåga att prata om komplexa samspel på ett sätt så att både experter och allmänhet förstår. Det gav honom 2010 det internationella priset José Vasconcelos World Award of Education. Till det kan nämna att han föreläser på fem språk förutom svenska även engelska, franska, spanska och portugisiska. Han blev professor vid 31 års ålder och är en fotbollsintresserad göteborgare som även kan dansa salsa.

- Jag ville fortsätta med matte och fysik, men också miljöfrågor, internationell politik, teknikutveckling och maktfrågor. De breda frågorna. Jag hade en känsla av att man då, 1991 när jag läst klart på Chalmers och skulle bestämma inriktning på mitt doktorsarbete, inte tog miljöfrågorna riktigt på allvar.

   - Sverige hade redan 1990 infört koldioxidavgifter och diskussionen pyrde i bakgrunden, fortsätter Christian Azar som satt med i regeringens kommission för hållbar utveckling, har varit en så kallad lead author i FN:s klimatforskningspanel IPCC och skrev boken ”Makten över klimatet” som fick stor uppmärksamhet 2008 då den kom ut.

BIOENERGI MED KOLDIOXIDINFÅNGNING

Han är ändå mest professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers. I år ska han forska om vilken betydelse bioenergi med koldioxidinfångning kan få för klimatet. För om man fångar in koldioxid från fabriker som till exempel producerar etanol från sockerrör och lagrar den under jord så kommer det att minska koldioxiden i atmosfären. Det blir inte bara koldioxidneutralt som sol, vind och vatten utan koldioxidinfångningen gör att man får negativa utsläpp, man kan alltså suga upp koldioxid från atmosfären och samtidigt producera el, värme och biodrivmedel. Det gör att vi med andra ord kan återställa några av ”misstagen” vi gjort tidigare.

LAGRAR KOLDIOXID UNDER JORD

Är lagringen säker?
- I Norge har man sedan 1996 lagrat 1 miljon ton CO2 per år tusen meter under havsbotten och det verkar som om den stannar. Man måste följa det här väldigt noga och givetvis inte lagra det under mark där människor bor. Idag släpper världen ut 30 miljarder ton CO2 per år, så det är en stor fråga hur vi ska skala upp det på en större nivå. Framför allt bör vi inte lägga alla ägg i samma korg, vi kan inte och bör inte förlita oss på att koldioxidinfångning kommer att fungera. Däremot bör vi snabba på utvecklingen så att vi lär oss mer.

   Varför är ingenjörer som Christian Azar så efterfrågade? Han forskar om dynamiken i samhällets energi- och materialomsättning. Det innebär energimodelleringar (som i år för koldioxidinfångning), studier av teknikutveckling, förnybar energi, energipolitik och inte minst energiscenarier. En forskare som kan röra sig både i den tekniska fysiken och i styrmedlen för klimateffekter är efterfrågad.

MILJÖPOLITIK ÄR ENKELT OCH SAMTIDIGT SVÅRT

Christian Azar menar att egentligen är miljöpolitik enkelt. Vi vet vad som fungerar: det ska kosta att släppa ut CO2, till exempel genom skatter och utsläppsrätter, och man måste satsa på att utveckla teknik (i forskningen och kommersialisera den). Ändå ser man bilder på delegater som sover på borden utmattade efter nattmanglingar under klimatförhandlingar, nu senast i Durban.

Varför är det så svårt när alla vet?
- Det beror på tre saker. För det första är opinionen inte tillräckligt drivande i många länder, tvärtom kan de vara skeptiska eller rent av uttalade motståndare till koldioxidavgifter, och politiker vill bli omvalda. För det andra tar många företag inte ställning eller också lobbar de emot höjda avgifter, ibland av legitima skäl och ibland av egenintresse. För det tredje krävs en internationell koordinering. Det vore enkelt om alla hade samma CO2-avgift, men alla vill inte det.

HOPPFULL FRAMTID

Det tar tid att ställa om energisystem från fossila energikällor till förnybara. Kol, olja och naturgas kommer att dominera fram till i mitten av 2000-talet. När olja och naturgas börjar ta slut kommer nya teknologier in som solceller och koldioxidavskiljning för att fånga in koldioxidutsläpp från kolförbränning. I ett energiscenario minskar koldioxidutsläppen kraftigt och mängden koldioxid i atmosfären kan bromsas till en nivå strax över dagens. Det ger hopp om framtiden.

ATT INGENJÖRER UTVECKLAR NY TEKNIK ÄR AVGÖRANDE

Tekniska framsteg är bra i rätta händer, men kan ställa till problem i fel. Så har det varit genom historien. Vad kan Ingenjörsamfundet och medlemmarna göra?
- Ny teknik kommer att vara helt avgörande om vi ska lösa den här frågan, därför spelar ingenjörer och industrin en avgörande roll. Men ny teknik poppar inte fram av sig självt, speciellt inte när den nya tekniken ska konkurrera med så billig teknik som kolkraft för att producera el. För att det ska ta fart, för att de nya lösningarna ska komma fram, krävs styrmedel i samhället. Ingenjörer kan utöver att utveckla de nya teknikerna också argumentera för en hårdare klimatpolitik, utveckla energieffektivare produkter och i avvägningar, när det står och väger mellan olika alternativ på de företag där man arbetar, pusha för de klimatvänliga alternativen.

OPINIONEN PÅVERKAR KLIMATFRÅGAN

Även om nya teknologier kan vara centrala för att hitta lösningar på klimatfrågan är det en global fråga och besluten ligger hos världens regeringar, särskilt den amerikanska senaten och presidenten. Amerikanska opinionen har idag samma roll som den engelska hade under 1700-talet för kampen mot slavhandeln. Christian Azar rekommenderar boken ”Spräng bojorna – kampen mot slavhandeln” av den amerikanske författaren och journalisten Adam Hochschild, för den som vill förstå opinionsbildningens betydelse.

VÅR TIDS INGENJÖRSDRÖM – RÄDDA KLIMATET

Ingenjörer kan släppa fri kraften och verka i de sammanhang de lever i. Om ingenjörsdrömmen på 1960-talet var att sätta en man på månen, skulle vår tids dröm vara att rädda klimatet på vår planet. Därför är miljömäktiga ingenjörer efterfrågade.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se