Tänk dig att det är år 2030. Sveriges befolkning har vuxit, inte rejält men ändå. Vi har hunnit bli cirka 10,3 miljoner svenskar.

MÅNGA ÄLDRE SVENSKAR

Vilka är de här 10,3 miljonerna människor? Det är ett åldrande folk, var femte svensk är pensionär, så befolkningspyramiden svajar betänkligt. Antalet förvärvsarbetande mellan 16-74 år har ökat med runt 340 000. Det är bland de äldre som de förvärvs-
arbetande ökat mest. Bland de äldre och bland de svenskar som är födda i andra länder.

   Det är Statistiska Centralbyrån, SCB, som står för den här prognosen. De har gett ut rapporten Trender och prognoser: befolkning, utbildning och arbetsmarknad var tredje år ända sedan 1972. Rapporten som kom i januari i år tar sikte på år 2030 och är en gedigen rapport. På 184 sidor lyfter SCB fram obalanser i tillgång och efterfrågan på utbildade om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag.

TEKNIK OCH TILLVERKNING

Rapporten visar utsikterna på arbetsmarknaden för 55 utbildningsgrupper som också slagits ihop till åtta utbildningsinriktningar, däribland teknik och tillverkning. Det är den inriktning som år 2030 kommer att vara störst både vad gäller tillgång på arbetskraft och efterfrågan på utbildade. För yrkesverksamma inom naturvetenskap, matematik och data ser det ut att bli ett överskott på arbetskraft med eftergymnasial utbildning.

STÖRST BRIST I STORSTÄDERNA

Var i Sverige kommer arbetsmarknaden att finnas om 18 år? Trenden är att svenskarna fortsätter att flytta in till städerna och det är där arbetsmarknaden växer. Men i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö är risken stor att det inte finns tillräckligt många utbildade inom teknik och tillverkning år 2030. Störst är risken i Stockholms län.

   I huvudstadsregionen kan bristen på gymnasie- och högskoleingenjörer om du också inkluderar systemvetare vara så stor som 15 000 personer redan om åtta år. Det visar en specialstudie som SCB gjort för de tre storstadsregionerna.

VAR TIONDE INGENJÖR ÄR KVINNA

Förra gången SCB rapporterade om arbetsmarknaden på lång sikt var 2009. Då fanns det 153 000 yrkesverksamma gymnasieingenjörer och 50 000 högskoleingenjörer. De flesta var män bara var tionde ingenjör var kvinna, men en grupp stack ut. Bland högskoleingenjörer i branscherna kemi-, bio-, material- och geoteknik (som redovisas som en grupp) var kvinnorna fler än männen. Där var sex av tio ingenjörer kvinnor.

DE FLESTA GYMNASIEINGENJÖRER ÄR ÖVER 45 ÅR

Den sneda könsfördelningen är inte ett nytt problem och den gör inte att hjulen slutar snurra i svenska teknikbranscher, men det finns ett annat problem – en tickande bomb. Det är de stora pensionsavgångarna bland gymnasieingenjörer som smäller av under de kommande åren. Statistik från SCB visar att 2009 var hela 70 procent av gymnasieingenjörerna 45 år eller äldre.

   Problemet är att Sverige slutade utbilda gymnasieingenjörer i början av 1990-talet och hoppades att högskoleingenjörsutbildningarna skulle fylla hålen. Så har det tyvärr inte blivit. Det är därför som de stora pensions-
avgångarna på de tekniktunga arbetsplatserna innebär en risk för verksamheten.

BRIST PÅ GYMNASIE- OCH HÖGSKOLEINGENJÖRER

Om antalet utexaminerade högskoleingenjörer ligger kvar på dagens nivå och regeringen beslutar sig för att inte återinföra gymnasieingenjörsexamen, beräknar SCB att år 2030 kommer tillgången på arbetskraft att minska med närmare 70 000 personer. Samtidigt ser efterfrågan ut att minska med drygt 10 000. Bedömningen från SCB är att Sverige år 2030 kan sakna så många som 50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer.

   SCB tror att bristen delvis kan täckas av utbildade utan ingenjörsexamen men med minst 30 högskolepoäng i tekniska ämnen. Prognosen visar att de kan vara närmare 40 000 år 2030.

   Det antagandet gör de förmodligen för att redan idag arbetar 45 procent av personer med högskoleutbildning men utan examen inom ingenjörs- eller datayrken. Anmärkningsvärt och intressant i sig. Dessutom kan drygt 25 000 med ospecificerad eftergymnasial utbildning finnas på den svenska arbetsmarknaden år 2030 visar rapporten, de flesta av dem är utrikes födda.

TIPS! Debattera gymnasieingenjörsutbildningen och ingenjörsbristen på vår debattsajt Teknikdebatt.se

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se

Foto: Björn Tesch