Det var nio gymnasieskolor som hösten 2011 startade ett fjärde yrkesinriktat år på Teknikprogrammet och 167 elever nappade. I september kontaktade I Love Tech eleverna för att se hur det gått för dem.

HÄLFTEN FICK JOBB

Bilden eleverna gav av hur det gått var ganska positiv: drygt hälften av dem hade fått jobb direkt efter examen, var femte studerade på högskolan och var fjärde sökte jobb. Eleverna fick också berätta vad de tyckte var bra med utbildningen och vad man kunde förbättra. Alla gillade praktiken, det var det bästa under utbildningen. Skolorna fick ta emot en del kritik för att de inte hunnit förbereda kurser och lärare. Eleverna var också kritiska till att utbildningen och examen inte marknadsförts. Läs hela artikeln, här.

   Därför har vi bett rektorerna ge sin syn på utbildningen. Rektorerna är påfallande samstämmiga i sina svar. Det är bara i två frågor som de har olika uppfattningar. Det gäller gymnasieskolornas ansvar för marknadsföringen och tempot i undervisningen.

Samtliga rektorer på skolorna har svarat och tagit ställning till 14 påståenden som bygger på vad eleverna tyckte om utbildningen och deras chanser att få jobb som gymnasieingenjörer. Så här svarade rektorerna:

PRAKTIKPLATSER
De första påståendena handlade om praktikplatserna.

"Det var enkelt att hitta praktikplatser till eleverna"
2 av 3 höll helt eller delvis med

"De företag vi samarbetade med hade en engagerad handledare"
Alla utom en höll med delvis

"Eleverna tog vara på kontakterna som praktikplatserna gav"
Majoriteten höll med helt eller delvis, en höll inte med helt

"Det är praktikplatserna som ger jobb"
2 av 3 höll med helt eller delvis, en svarade inte (tyckte det var svårt att veta ännu)

MARKNADSFÖRING
Den andra gruppen av påståenden handlade om marknadsföringen av gymnasieingenjörsexamen.

"Den återinförda gymnasieingenjörsexamen behöver marknadsföras bättre"
2 av 3 höll med helt

"Gymnasieskolorna har ansvaret för marknadsföringen"
Rektorerna var inte eniga, ett par höll med helt, några höll med delvis, men några höll inte helt med

"Marknadsföring av gymnasieingenjörsexamen ger ett ökat söktryck till det fjärde året"
Alla höll med helt eller delvis

"Erhållen gymnasieingenjörsexamen ökar chanserna att få jobb radikalt"
Alla höll med helt eller delvis

PLANERING AV KURSER
Den tredje gruppen handlade om planering av kurserna under det fjärde året.

"Tiden för att planera inför 2011/2012 var för kort"
Alla höll med helt

"Kursplaneringen blev bristfällig"
2 av 3 höll med delvis, ett par höll inte med helt

"Kursmaterialet kan förbättras"
Alla utom en höll med helt eller delvis

"Tempot under det fjärde året kunde varit högre"
Rektorerna var inte eniga, svaren varierade från håller med helt till håller inte med alls

LÄRARE
Den sista gruppen av påståenden rörde lärarna.

"Vi hade för få lärare som undervisade eleverna"
2 av 3 höll inte med alls

"Vi hade svårt att hitta andra föreläsare till exempel yrkesverksamma ingenjörer"
Alla utom två höll inte med helt eller inte alls

   Rektorerna fick dessutom fritt säga sin mening om försöksverksamheten. Många tycker att första året gick över förväntan och flera berättar stolt om att många av deras elever fått jobb. För att öka anställningsbarheten menar de att utbildningen behöver utvecklas särskilt vad gäller marknadsföring till de regionala företagen, men även till näringslivet i stort och då tydligt berätta vad en gymnasieingenjör kan. Utan en medverkan från näringslivet kommer inte det fjärde yrkesförberedande året att överleva, menar en rektor.

SKOLVERKET BORDE BIDRA

Skolverket får en del kritik av rektorerna. Det gäller främst marknadsföringen där de menar att Skolverket borde bidra, men även branschorganisationerna kunde dra sitt strå till stacken och marknadsföra gymnasieingenjörerna till sina medlemsföretag så att de släpper in eleverna på praktik och därmed få en chans att se vad de går för och eventuellt anställa dem. En rektor menar att skolorna har ett stort ansvar för marknadsföring. Att döma av svaren på om marknadsföringen ökar söktrycket så ser de sambandet.

FÖRLÄNG FÖRSÖKET

Rektorerna medger att den korta förberedelsetiden gjorde att utbildningen inte riktigt hittade den röda tråden: lärarna hann inte planera kurserna och samverkan mellan dem. Flera elever tyckte att det var för tidigt att säga om gymnasieingenjörsexamen ska permanentas eller inte. Den uppfattningen finns också bland rektorerna. En förlängning av försöket skulle ge ett bredare utvärderingsmaterial och brygga över konjunktursvängningar som påverkar eleverna chanser att få jobb.

280 NYA GYMNASIEINGENJÖRER PÅ GÅNG

När regeringen beslutade att återinföra gymnasieingenjörsexamen var ett skäl att på sikt mildra ingenjörsbristen. Konjunkturen är nu på väg ner menar analytiker, men å andra sidan har företagen länge flaggat för en brist. Om det inte är tomma ord och de får kännedom om utbildningen kommer det om drygt ett halvår ytterligare en årskull gymnasieingenjörer att dammsuga upp.

   Av de 600 som sökte till det fjärde året i år, började cirka 280 utbildningen och har nu hunnit halvvägs genom höstterminen. Av dem går hälften inriktningen innovation och produktion, en fjärdedel informationsteknik och en fjärdedel samhällsbyggnad. Dessutom har antalet gymnasieskolor som deltar i försöket dubblerats och spridningen över landet är större nu än under det första året. Vi fortsätter att bevaka hur det går för de nya gymnasieingenjörerna.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se