Franco Panfichi är beställare på Stockholms stads trafikkontor anläggningsavdelningen. Han kommer precis från ett möte om en ny grodtunnel som ska anläggas under en väg för att grodorna ska hitta till sina parningsplatser i vår. Även det kan en erfaren byggnadsingenjör få vara med om.

   Franco kom till Sverige från Peru för mer än 25 år sedan, då hade han träffat en svensk tjej. I Peru hade han hunnit gå fem terminer på civilingenjörsutbildning husbyggnad, men hoppade av och åkte till Sverige – inte för att stanna utan för kärleken till Annika.

- Men jag anpassade mig och gick hela utbildningen igen på Stockholms Tekniska Institut, läste både bygg och anläggning. Jag vet att integrationen måste komma inifrån människan. Ibland får man det för lätt, för många har fått vassa armbågar i sitt hemland, berättar Franco Panfichi.

DET STORA STEGET

Det var sedan det stora steget att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden skulle tas. Franco hade bra betyg och sökte jobb. Av de 50-60 företag som han skickat ansökningar till, var det bara en som nappade. Han kom på intervju – och hade tur.

   Mannen han träffade hade ett öppet sinne och de pratade mest om surfing och sån’t, och jobb fick han. Han började som pinnpojke (hantlangare) på ett bygge.

- Alla börjar där, till och med civilingenjörer ibland. Byggbranschen är konservativ, men om det inte hade varit för mannen som intervjuade mig så hade jag inte kommit in på arbetsmarknaden.

2 AV 3 JOBBAR INTE I SITT YRKE

Det är inte alla som har samma tur. Två av tre som har fått sin utländska högskoleexamen godkänd i Sverige jobbar inte med det som de är utbildade för, det visar en rapport från Högskoleverket. Maskiningenjörer kör taxi, VVS-ingenjörer jobbar i tunnelbanan, det finns många exempel på att svenska företag inte tar vara på den kompetens som landar här.

- Många svenskar är skeptiska. När jag arbetade som arbetsledare och styrde folk, såg kollegor att jag gjorde precis som de och vi blev vänner. När de sedan pratade om andra som kom från andra länder, sa jag att det är ju jag också och då svarade de  ”men vi känner dig”.

STUDIER SOM BUSINESS

Ingenjörsutbildningen i Peru hade mycket hårda krav. Där vill universiteten behålla studenterna i så många terminer de kan, eftersom det är så de tjänar pengar.

- Studier är en affärsrörelse. De vill att du stannar och därför är det svårt att bli godkänd. Så är det i flera andra länder. Man ska inte undervärdera en utländsk examen. Fördelen i Sverige är att högskolorna inte har vinstintresse och att det finns nivåer mellan gymnasiet och högskolan, eftergymnasiala yrkesutbildningar.

   Franco Panfichi har gått från pinnpojke till arbetsledare, platschef, projektör med mera. Han arbetade 15 år på entreprenadsidan, sedan fem år som konsult och har hunnit med ytterligare fem år som beställare.

- Risken är att jag stannar här, skrattar Franco.

FÖRÄNDRA SAMHÄLLET

Han plockar fram en tidningsartikel som har gulnat lite. Det var sju år efter att han kommit till Sverige som en journalist intervjuade honom om i princip samma ämne och rubriken den gången löd ”De hörde aldrig av sig men Franco gav aldrig upp”. Vad kan vi göra för att förändra det här?

- Praktik, inte subventionerad för då finns det alltid dem som utnyttjar billig arbetskraft, utan ge människor en ärlig chans att visa vad de kan. På trafikkontoret har vi brist på folk, men vi har ingen plan för hur vi till exempel skulle kunna erbjuda ungdomar praktik.

   Du har tre barn och två av dem är precis på väg ut i arbetslivet. Vad ser du för framtid för dem?

- Jag har försökt berätta för dem hur det var för mig. Utan kontakter och utan svensk utbildning, men det är svårt när de växer upp i skuggan av sin pappa. Nu har jag nätverk som kommer väl till pass.

   Franco tycker att äldre istället för att arbeta längre skulle kunna vara mentorer åt unga. Det är slagsmål om jobb utan kompetenskrav. Släpp in ungdomarna på jobben och låt dem få erfarenhet och sedan gå tillbaka och plugga vidare.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se