Civilingenjörsutbildningen var den högskoleutbildning i Sverige som hade flest förstahandssökande till höstterminen 2011 enligt färsk statistik från SCB och Högskoleverket. 10 000 personer sökte, vilket är åtta procent fler än förra året.

TEKNISK HÖGSKOLA TOPPAR LISTA

Även en teknisk högskola toppar listan över universitet och högskolor med högst antal behöriga nya förstahandssökande. Det är Chalmers som hade 2,1 sökande per plats denna höst. Chalmers har lyckats formulera sina styrkeområden som ”Chalmers vs utmaningar som är avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle”. Det är utmaningar inom samhällsbyggnad, energi, informations- & kommunikationsteknologi, livsvetenskaper, materialvetenskap, nanovetenskap & nanoteknologi, produktion och transport. Väl valda områden, med tanke på hur stort intresset varit för att söka sig hit.

STARK ÖKNING AV INTRESSET MEN FRÅN EN LÅG NIVÅ

Under de senaste fem åren har antalet behöriga förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen ökat med 24 procent. Det sker dock från bottennoteringar år 2006 och 2007. Då var det färre än 8 000 som sökte som förstahandsval till civilingenjörsutbildningen. I år är det mer än 2 000 fler som sökte, men enligt statistik från SCB och Högskoleverket var det över 12 000 förstahandssökande år 1998, så det är en bra bit kvar till den nivån.

   Vad säger statistiken? Är Sverige på väg att lösa problemet med ingenjörsbrist?

- Det tror jag inte. Konjunkturen gör att de stora teknikorienterade arbetsgivarna inte har så stora möjligheter att anställa just nu. Det är också den höga ungdomsarbetslösheten som gör det nästan omöjligt för unga att få jobb och de kompenserar bristen på arbetslivserfarenhet med ytterligare utbildning, svarar Ingenjörsamfundets vd Terje Andersson och fortsätter.

   - Vi har inte tillräckligt påverkat attityderna för att lösa problemet med ingenjörsbristen. Företagen behöver marknadsföra vad ingenjörsyrket innebär. Bilden av ingenjören måste göras mer lockande. Gymnasieelever och yngre har fortfarande stor okunskap om vad ingenjörer gör. Det finns kvar en gammalmodig bild av vad en ingenjör är.

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN POPULÄRARE

Även högskoleingenjörsutbildningen var populärare i år. Antalet behöriga förstahandssökande har ökat procentuellt ännu mer under de senaste fem åren än civilingenjörsutbildningen. Hösten 2007 sökte 3 300 som förstahandsval till högskoleingenjörsutbildning och till höstterminen i år var det 4 600, vilket ger en ökning på 28 procent.

   Utbildningsminister Jan Björklund tror att den nya gymnasieingenjörsexamen som införs på prov 2011-2014 skulle kunna bli mer populär än högskoleingenjörsutbildningen. Hur ser du på de tre examina för ingenjörer som nu finns i Sverige?

   - Det är bra med alternativ som passar för olika individers förutsättningar. Det är en styrka för ingenjörsutbildningarna i Sverige att det finns varianter så att de flesta kan hitta en utbildning som passar dem. Det är viktigt att inte utbildningsformerna hindrar människor från att skaffa sig en teknisk utbildning och det är inte alla som vet vad de vill jobba med redan som tonåringar. Det minskar också risken för att arbetsgivarna får överutbildad personal. Jobbet ska stå i relation till vad ingenjören har satsat. Det är inte bra att de jobbar kvar bara i väntan på att gå vidare. De blir omotiverade och arbetsplatsen får ständigt introducera nya medarbetare. Det blir negativt för verksamheten.

   - Den risk jag kan se med tre examina är att arbetsgivarna inte vet vad de olika nivåerna innebär. De behöver ha koll och rekrytera rätt kompetens utifrån de behov de har.

FLERA VÄLUTBILDADE OCH ÄLDRE PÅ HÖGSKOLAN

Det är intressant att notera att bland sökande med tidigare högskolestudier hade 27 procent minst en examen från högskola sedan tidigare. Det är också intressant att se att bland de behöriga förstahandsökande till högskoleingenjörsutbildningen finns många äldre. Bland sökande som är 30 år eller äldre var det nästan tre gånger så många som valde att söka till högskoleingenjörsutbildning som till civilingenjörsutbildning. Hur tolkar du det?

   - Det handlar om att för äldre personer som varit ute i arbetslivet passar det bättre med en kortare utbildningstid. De kan ha kostnader för boende, familj och så vidare och då är fem år en lång tid. De får en bra utbildning som ger en bra grund att stå på. Högskoleingenjörutbildningen är helt enkelt en bra påbyggnadsmöjlighet för de som varit ute ett tag i yrkeslivet.

   - Kunskap är en färskvara ska man komma ihåg. Utbildningen ger en inträdesbiljett till ingenjörsyrken och sedan måste ingenjören vidareutbilda sig genom hela arbetslivet. Investeringen i en civilingenjörsutbildning kan kännas hög för en person som vill bygga på sin erfarenhet med ny kunskap och skaffa sig bättre förutsättningar för att ta sig vidare. Civilingenjörsutbildningen är däremot ett utmärkt val för en ung människa.

   Det är glädjande att ingenjörsutbildningarna växer och att de breddas. Det skapar förutsättningar för att möta behovet av teknisk kompetens på alla nivåer inom såväl den offentliga som den privata sektorn. För vad var det man sa? Rätt man på rätt plats.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se