Här finns jobben inom teknik och naturvetenskap
Publicerad: 2012-09-03 13:38
Det är en stabilt mycket hög efterfrågan på VVS-ingenjörer och byggnadsingenjörer, men även maskiningenjörer är heta på arbetsmarknaden. Efterfrågan på lantmätare och biomedicinska analytiker ökar. Samtidigt sjunker behovet av arkitekter och kemiingenjörer under det närmaste året. Ingenjörsamfundet har prognosen för tolv yrkesgrupper inom teknik och naturvetenskap.
Överst på topplistan över eftertraktad arbetskraft inom teknik och naturvetenskap ligger fortfarande VVS-ingenjörer, tätt följda av byggnadsingenjörer. Maskiningenjörer stärker sin tredje plats och därefter kommer elingenjörer samt ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik. Det är med andra ord ingen skillnad i toppen jämfört med för ett år sedan.
De stora förändringarna på arbetsmarknaden under det närmaste året sker i andra yrkesgrupper. Störst lyft väntas lantmätare och biomedicinska analytiker att göra, men båda yrkesgruppernas arbetsmarknad varierar stort beroende på var i Sverige man söker jobb. Störst tapp ser arkitekter och kemiingenjörer ut att göra, men det finns inga skäl till oro. Efterfrågan och utbudet förväntas vara i stort sett i balans för de yrkesgrupperna.
Ingenjörsamfundet har prognosen för tolv yrkesgrupper inom teknik och naturvetenskap. Du kan hitta yrkesgrupperna i bokstavsordning: arkitekter, biomedicinska analytiker, byggnadsingenjörer & byggnadstekniker, elingenjörer & eltekniker, GIS-ingenjörer, ingenjörer & tekniker inom elektronik och teleteknik, kemiingenjörer & kemitekniker, laboratorieingenjörer, lantmätare, maskiningenjörer & maskintekniker, miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt VVS-ingenjörer. Prognosen är gjord av Arbetsförmedlingen och bygger på lokala arbetsförmedlingars bedömningar över hela Sverige.
Arbetsmarknaden för arkitekter ser ut att vara balanserad under det närmaste året med ett undantag: Skåne. I Skåne är konkurrensen stor om jobben. Ett skäl kan vara att arbetslösheten bland arkitekter är större i övriga Europa och utländska arkitekter söker sig till Sverige. På kommuners stadsbyggnadskontor finns en alternativ arbetsmarknad. De söker planeringsarkitekter.
Byggbranschens starka år 2011 har mattats av tillfälligt. Det beror på att bostadsbyggandet har minskat något. Investeringar inom bland annat sjukvården håller uppe branschen och redan nästa år väntas bostadsbyggandet ta fart igen.
På tio år sikt: Behovet av att rekrytera arkitekter ökar under de kommande tio åren. Det beror både på att fler bostäder och andra lokaler byggs och parallellt går fler arkitekter i pension. Antalet arkitekter växer under perioden när utbildningsplatserna ökar, men tillgången på arkitekter bedöms ändå inte vara tillräcklig. Det gör att möjligheterna till arbete på längre sikt år goda, men konjunktursvängningar påverkar arbetsmarknaden.
Under kommande år går många biomedicinska analytiker i pension. De behöver ersättas och det ger ökat behov rekrytering. Därför kommer efterfrågan på biomedicinska analytiker att öka inom det närmaste året, men det råder stor regional variation.
Lite drygt hälften av arbetstillfällen för yrkesgruppen finns inom landstingen och de väntas vara försiktiga med rekrytering det här året. Det finns behov inom den privata sektorn. Biomedicinska analytikers kompetens att arbeta kvalitetssäkrat är eftertraktat bland läkemedels- och kemiföretag.
På tio år sikt: Pensionsavgångarna kommer att bli mycket stora under de kommande tio åren. Tillgången på utbildade biomedicinska analytiker är inte tillräcklig för att möta behoven. På tio års sikt bedöms konkurrensen om jobben som mycket låga.
| BYGGNADSINGENJÖRER & BYGGNADSTEKNIKER |
Byggnadsingenjörer har en mycket bra arbetsmarknad. Förra året var marknaden glödhet. Under det närmaste året planeras för något färre nya bostäder. Det medför en knappt märkbar minskning i efterfrågan, vilket beror på att infrastukturprojekt som nya vägar och järnvägar håller uppe den. Det innebär mycket goda jobbchanser i hela landet under det kommande året.
Byggnadsingenjörer har haft det gynnsamt under flera år. Det beror bland annat på att de ofta är arbetsledare och platschefer på byggarbetsplatser. Saknas denna yrkesgrupp kan hela byggprocesser bromsas eller i värsta fall stanna av.
På tio år sikt: Behovet av byggnads- och anläggningsingenjörer väntas fortsätta att vara stort under de kommande tio åren. Det kommer att vara mycket liten konkurens om jobben. Enskilda år kan konjunkturen på arbetsmarknaden sänka efterfrågan.
|
ELINGENJÖRER & ELTEKNIKER
|
Efterfrågan är stor på elingenjörer och eltekniker och det har den varit under flera år. Det är de erfarna ingenjörerna som är särskilt eftertraktade. Jobben finns inom tillverkningsindustrin, energisektorn och byggbranschen men även inom konsultbranschen.
Den pågående lågkonjunkturen drabbar industrin hårdast. Det är främst yrkesverksamma med låg utbildning som påverkas, medan bristen på högutbildade fortsätter. Utbyggnaden och moderniseringen av kraftnäten i Sverige gynnar yrkesgruppen och arbetsmarknaden väntas bli god det närmaste året med mycket liten konkurrens om jobben.
På tio år sikt: Rekryteringsbehoven av elingenjörer och eltekniker fortsätter att vara stort även på lång sikt. Det beror på att energibolagen ökar sina investeringar de kommande tio åren, men också på att många går i pension.
Många av GIS-ingenjörerna arbetar i kommuner och är därför beroende av enskilda kommuners prioriteringar. Istället för att anställa GIS-ingenjörer kan kommuner anlita konsulter i projekt. Det är en av strategierna för att inte permanent höja kommunens kostnadsnivå och det kan slå mot yrket.
Å andra sidan använder allt fler geografiska informationssystem och det gör att arbetsmarknaden som helhet ändå växer. GIS-ingenjörer anställs av Lantmäteriet och även av konsultbolag. Konsultbolagen fortsätter att gå bra trots att konjunkturen har svängt ner. Det väntas bli liten konkurrens om jobben för GIS-ingenjörer under det närmaste året.
På tio år sikt: Yrket växer på lång sikt och pensionsavgångarna blir förhållandevis stora. Det blir mycket liten konkurrens om jobben, men med regionala variationer.
| INGENJÖRER & TEKNIKER INOM ELEKTRONIK OCH TELETEKNIK |
Det blir liten konkurrens om jobben under det närmaste året, men med relativt stora regionala skillnader. Den svaga konjunkturen påverkar industrin där många inom yrkesgruppen arbetar. Ökade kompetenskrav gör att högskoleutbildning allt oftare efterfrågas.
Störst är bristen på erfarna ingenjörer. Verksamma inom konsultbranschen, till exempel datakonsulter, har fortfarande en gynnsam arbetsmarknad trots konjunkturen.
På tio år sikt: Rekryteringsbehoven av ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik kommer att vara stora på tio år sikt. Speciellt elkonstruktörer kommer att vara eftertraktade. För få utbildar sig till yrken inom denna grupp. Det innebär liten konkurrens om jobben, även om konjunkturen kan märkas från år till år.
| KEMIINGENJÖRER & KEMITEKNIKER |
Arbetsmarknaden kommer att minska under det närmaste året. Den kemiska industrin har haft lönsamhetsproblem den senaste tiden. Det gäller i synnerhet läkemedelsindustrin som har haft ett begränsat anställningsbehov under en längre tid. Under det senaste året har det skett ytterligare neddragningar.
Det blir stor konkurrens om jobben det närmaste året. Trots den mörka bilden av arbetsmarknaden för kemiingenjörer finns ljusglimtar. I tre regioner i Sverige (Skåne, Värmland/Örebro/Dalarna och Gävleborg/Västernorrland/Jämtland) är konkurrensen tvärtemot liten om jobben.
På tio år sikt: Behovet av kemiingenjörer bedöms vara oförändrat under de kommande tio åren. Det är inte lika stort som inom andra ingenjörsinriktningar.
Det blir stor konkurrens om jobben för laboratorieingenjörer under det närmaste året, särskilt tufft blir det för dem utan yrkeserfarenhet. Det beror på att läkemedelsindustrin forskningsverksamhet i Sverige dragits ner, men även på lönsamhetsproblem inom pappers- och massaindustrin och kemiindustrin.
Laboratorieingenjörer kan också få jobb inom fristående analysföretag och inom forskning och utveckling. Slutsatsen blir att förväntningarna för ett år sedan på att arbetsmarknaden skulle förbättras något har tyvärr inte infriats.
På tio år sikt: Behovet av laboratorieingenjörer kommer att vara relativt oförändrat under de kommande tio åren. En del laboratorieingenjörer lämnar yrket till andra närliggande yrken. Det blir balans mellan behovet och efterfrågan.
Under det gångna året var arbetsmarknaden god och den blir ännu bättre. Det väntas bli en ökad efterfrågan på lantmätare under det kommande året. Arbetsmarknaden påverkas bland annat av bygg- och anläggningsbranschen. Bostadsbyggandet har minskat tillfälligt, medan det fortsätter att byggas vägar och järnvägar. Arbetsuppgifter som hantering av markfrågor ligger på lantmätarnas bord.
Bristen på lantmätare väntas bli så stor att även de utan yrkeserfarenhet kommer att ha goda möjligheter att hitta jobb. Ett skäl är att de geografiska informationssystemen används allt mer.
På tio år sikt: Arbetsmarknaden kommer även på längre sikt att vara god för lantmätare. Det utbildas förhållandevis få lantmätare så konkurrensen om jobben bedöms vara mycket liten under de kommande tio åren.
|
MASKININGENJÖRER & MASKINTEKNIKER
|
Maskiningenjörer är en av de tekniska yrkesgrupper som arbetsgivare i Sverige slåss om. Det gäller i synnerhet erfarna maskiningenjörer och maskintekniker. Under det kommande året ser arbetsmarknaden med andra ord god ut.
Ingenjörer och tekniker inom maskin arbetar främst inom tillverkningsindustrin, men även som konsulter inom tjänstesektorn. De kan söka många olika jobb, till exempel som konstruktörer men också som säljare med krav på teknisk kompetens. Inom konsultbranschen ser arbetsmarknaden ljus ut, trots den svaga konjunkturen.
På tio år sikt: Behovet av maskiningenjörer och maskintekniker kommer att öka under de kommande tio åren. Allt högre krav ställs på arbetskraften i industriproduktionen och det gör att behovet av maskiningenjörer och maskintekniker stiger.
|
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER
|
Arbetsmarknaden kommer att vara i balans under det närmaste året, men den ser olika ut beroende på vilken inriktning miljö- och hälsoskyddsinspektören arbetar inom. Under några år har framförallt livsmedelsinspektörer haft goda jobbchanser. Så blir det även det närmaste året.
2006 skärptes livsmedelslagen för både företag som hanterade livsmedel och kommunerna. Verksamheterna blev dessutom mer och mer komplexa och det bidrog också till att det var svårt att fylla rekryteringsbehoven av livsmedelsinspektörer.
På tio år sikt: Bedömning saknas.
VVS-ingenjörer är den hetaste tekniska yrkesgruppen under det närmaste året. Konkurrensen om jobben kommer att vara liten eller till och med mycket liten över hela landet. Ett skäl är att det utbildas för få VVS-ingenjörer.
VVS-ingenjörer tar fram tekniska lösningar för uppvärmning, sanitets- och ventilationsanläggningar. Ytterligare ett område där det behövs allt fler VVS-ingenjörer är inom energieffektivisering. Det gäller inte minst för fastigheter byggda under ”miljonprogram”-åren för fyrtio år sedan. De står inför stora renoveringsbehov.
På tio år sikt: Även på lång sikt kommer behovet av VVS-ingenjörer att öka. En anledning är att produktionsbefattningar inom industrin och tjänsteföretag ställer allt högre krav på de som rekryteras. En annan orsak är stora pensionsavgångar.
ARBETSMARKNADSSTATISTIK HÖSTEN 2012
Här kan du ladda ner kartor och tabeller som visar aktuella siffror för tolv yrkeskategorier inom teknik och naturvetenskap:
Här har du störst chans att få jobb >>>
Hur stor är efterfrågan i din region >>>
Efterfrågan på arbetskraft inom teknik och naturvetenskap i Sverige >>>
Genomsnittlig efterfrågan i Sverige för tolv yrkeskategorier >>>
Arbetsmarknad per region för tolv yrkeskategorier >>>
TIDIGARE ARBETSMARKNADSPROGNOSER
Ingenjörsamfundet har sedan 2010 följt utvecklingen på arbetsmarknaden för tolv yrkeskategorier inom teknik och naturvetenskap. Både för det närmaste året men även på längre sikt. Här kan du ta del av tidigare prognoser:
Våren 2012, Hösten 2011, Våren 2011, Hösten 2010
Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se
Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se