Regeringen återinförde på försök förra hösten ett fjärde år på Teknik-
programmet, men bara i ett fåtal skolor under en försöksverksamhet som leds av Skolverket. Det fjärde året ger eleverna en gymnasieingenjörsexamen. Den ingenjörsexamen som togs bort 1994 till förmån för högskoleingenjörs-
examen. Nu finns alltså tre ingenjörs-
nivåer: gymnasie-, högskole- och civilingenjörsexamen. Parallellt med Yrkeshögskolans utbildningar.

FYLLA I LUCKORNA

Det finns förhoppningar om att gymnasieingenjörer kommer att vara starkt efterfrågade på arbetsmarknaden och att de kan fylla en del av luckorna som de stora pensionsavgångarna av äldre gymnasieingenjörer lämnar efter sig. Utbildningsminister Jan Björklund menade till och med att ”industrin kommer att gå med dammsugare efter dem”. Frågan är hur det har gått.

  I början av september 2012, alltså tre månader efter att de examinerats, kontaktade I Love Tech 87 av eleverna som gått ut det fjärde året på Teknikprogrammet. Var tredje svarade och gav en bild som var ganska positiv.

INTE DAMMSUGNING ÄN

16 av 29 elever hade fått jobb direkt efter skolan. Nästan alla, 13 stycken, menar att det var på grund av gymnasieingenjörsexamen de fick jobbet, eller kanske snarare på grund av den praktik de varit på under det fjärde året. Många har fått anställning i någon form på det företag de praktiserade på.

INGENJÖRSYRKEN

Det kan vara som konstruktör, arbetsledare, montör, IT-tekniker, produktionsingenjör och mättekniker. Det finns också dem som arbetar med helt andra saker som säljare i butik, allt-i-allo för mindre företag och lagerarbete.

STUDERAR VIDARE

Sex elever studerar vidare och flera av dem tyckte att det fjärde året hjälpte dem att välja inriktning i studierna. De läser vidare på högskolan och folkhögskola i ämnen som datateknik, datavetenskap, psykologi och design, men läser också till maskiningenjör och byggnadsingenjör.

SÖKER JOBB

Sju elever är arbetssökande. Flera av dem har haft sommarjobb på de arbetsplatser som de praktiserade på. Det kan ha varit som driftstekniker eller ute i produktionen. Någon har tagit det lugnt och börjat söka jobb nu när hösten startar.

PERMANENTA GYMNASIEINGENJÖRSEXAMEN

En stor majoritet, två av tre, tycker att man ska permanenta gymnasieingenjörsexamen. De menar att det är en utbildning som ger mer än gymnasiet, men inte kräver så långa studier som till civilingenjör. Att det ger dem bättre förutsättningar för att söka jobb eller studera vidare – ett komplement innan högskolan. De menar också att examen kan locka fler att söka sig till Teknikprogrammet.

LÄGG NER…

Några få tycker att man ska lägga ner försöket. De menar till exempel att det redan finns yrkeshögskolor som man kan söka sig till och att högskolan ger bättre jobb. De säger också att företag och andra verksamheter inte vet vad det här är och när man söker jobb känns kraven från företagen orimligt höga.

… ELLER VÄNTA LITE

Det är flera som tycker att det är för tidigt att säga något. Ge försöket några år till innan man beslutar. Helt centralt är att se om gymnasieingenjörsexamen ger eleverna jobb eller inte.

INGEN MARKNADSFÖRDE GYMNASIEINGENJÖRSEXAMEN

Det verkar som om nyheten att gymnasieingenjörsexamen har gjort come-back inte har nått teknikföretag och industri. Det har eleverna uppfattat. De är första kullen efter att den återinförts, men det verkar som om ingen har tagit på sig rollen att informera och marknadsföra. Det kunde ha varit Skolverket, gymnasieskolorna eller branschorganisationer som Teknikföretagen, men den bollen verkar ha hamnat mellan stolarna.

PRAKTIKEN VAR DET BÄSTA

Trots brister i marknadsföring verkar eleverna ha fått en större närhet och förståelse för arbetslivet och inte minst nyttiga kontakter. Praktiken är det bästa under det fjärde året för i princip alla, men också det som kan bli bättre.

   Under researchen föreslog eleverna vad man kan förbättra och många tar upp praktiken. Djupare samarbete med fler seriösa företag som avsätter handledare och ger eleverna uppgifter att göra är ett budskap. Ett annat är att ge eleverna färdigheter som sticker ut på arbetsplatserna och att bygga broar till universitet och högskolor, till exempel genom att besöka dem.

ETT HASTVERK

Man märker i elevernas svar att gymnasieskolorna satte ihop det fjärde årets kurser i all hast. Det är många som efterfrågar bättre planering, fler lärare, bättre utbildningsmaterial, högre tempo, fler kurser och ännu mer praktik och praktiska moment även i skolan. Ett förslag är att bjuda in yrkesverksamma till skolan för föreläsning eller lektion.

BARA DE NYA GYMNASIEINGENJÖRERNA VET

För att göra det bästa av de återstående åren av försöksverksamheten borde alla involverade lyssna med stora öron på dessa alumner. Deras röster borde väga tungt vid ett kommande beslut om Sverige ska återinföra gymnasieingenjörsexamen eller inte. Eftersom det är bara de som verkligen vet.

Not: Till det andra årets intagning var det över 600 sökande till den utökade försöksverksamheten med maximalt 600 platser om skolorna klarar av det. En gymnasieskola kunde tyvärr inte starta det fjärde året denna höst. Ett skäl är att utbildningen i försöksverksamheten inte har riksintag. Det innebär att elever som vill bli gymnasieingenjörer men bor på fel sida kommungränsen inte tillåts läsa av sina hemkommuner. Ett annat skäl är att utbildningen enbart är öppen för de elever som gick det tredje året på Teknikprogrammet 2011/2012. Elever som gått ut tidigare är utestängda. Sådana är riktlinjerna från regeringen, men ingenting som inte kan bli bättre.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se