Vi har tidigare skrivit om hur Sverige under flera år har toppat listan över innovativa länder i Europa. Det har vi rapporterat om inte utan stolthet och ska erkännas med en viss självbelåtenhet. Förra året späddes den på ytterligare då Sverige utsågs till världens mest kreativa land av Martin Prosperity Institute. Det var den svenska kombinationen av tekniskt kunnande, talang hos medarbetarna och ett öppet klimat för nya idéer som var skälen.

SVERIGE UNDER LUPP

Stoltheten visste inga gränser, men lät det inte för bra för att vara sant? Såg man sig omkring, så ärligt talat, kändes bilden lite skev. I år kom rapporten Sverigestudien med en inte lika smickrande bild, men kanske mer verklighetsnära – lite mer som det är här på många svenska arbetsplatserna.

VAR ÄR KUNDEN?

Sverigestudien visar att kunden, eller medborgaren i den offentliga sektorn, knappt existerar år 2012 på de svenska arbetsplatserna. Det är värdeord som lagarbete, ansvar, kostnadsjakt och resultatinriktat som speglar vilka värderingar vi har på jobbet. Kundtillfredsställelse kommer först på 47:e plats och svenskarna vill inte ha det på något annat sätt enligt studien. Vi verkar ha vårt fokus riktat inåt organisationen, snarare än utåt kunder och marknaden.

   I många andra länder är kunderna det viktigaste på jobbet. I Kanada, USA, Australien och Storbritannien toppar kundtillfredsställelse värderingarna på arbetsplatserna. I vårt grannland Finland ligger det på andra plats. Det är värt att notera att för tre år sedan, 2009, låg det också högt i här Sverige – på tolfte plats. Finns det skäl att oroa sig för vart vi är på väg? Har vi glömt bort varför vi går till jobbet, för vem företaget eller myndigheten finns till?

VI TYCKER TILL OM OSS SJÄLVA

När vi ska värdera oss själva dyker ”kreativitet” upp på femtonde plats och ”ständigt lärande” på nionde. Det är humor och glädje som bäst motsvarar svenskens personliga värderingar följt av familj, ansvar och först på femte plats det svenskaste av svenskt: ärlighet.

   Det har hänt någonting med bilden av svenskarna och vårt fantastiska land. Vi kanske inte är bäst i världen? Eller är vi det? Vem ska vi tro på?

EN VERKLIGHET SOM POCKAR PÅ

Oavsett svaret är det självklart att det inte går att slå sig till ro. Det finns en verklighet därute som knackar på dörren. Konjunkturen (som enligt Konjunkturinstitutets prognos vänder uppåt först nästa år) och den djupa eurokrisen tillsammans med arbetslöshet har gett ökad press och stress, men också spridit otrygghet och osäkerhet på arbetsplatser. Och det vet man från forskning är hämmande för kreativiteten.

   Arbetsplatser med starka innovationskulturer ger sina medarbetare frihet och trygghet, förnyelse och lärande. De har ett tillåtande klimat där det är okej att ta initiativ och att misslyckas, men du får också ryggdunkar när du lyckas, du har tid att tänka nytt och det finns plats för skratt.

INNOVATIONSKRAFTEN SKA TA SVERIGE LÅNGT

Den motsägelsefulla bilden av Sverige som målas upp i Sverigestudien vore väl inte så oroande om det inte var för att så många politiker hoppas så mycket på den svenska innovationskraften. Att den ska ge oss konkurrensfördelar internationellt. I regeringsförklaringen 2011 målade regeringen upp visionen år 2020 då ”innovationer ger framgångsrika företag, fler jobb och bättre livskvalitet för alla invånare”. Det tar tid att omsätta i praktiken och kopplingen till jobben och livskvaliteten är inte solklar.

   Vi har sett tekniksprång, till exempel när kontorsarbetet digitaliserades på 1980-talet, som faktiskt minskat antalet arbetstillfällen istället (Läs tidigare artikel In i en digital framtid). Det är ingen självklarhet att svensk innovationskraft ger fler jobb i Sverige och bättre liv för svenskarna.

KREATIVITET ÅT INGENJÖRERNA

Ingenjörer har en stor del av utvecklingsarbetet som leder till innovationer. Det ligger ett ansvar på yrkeskåren. För att lyckas med att ta fram det oväntade, det som ingen ännu tänkt, behöver ingenjörerna handlingsutrymme för att vara kreativa. Om självbilden hos svensken är en glad lax och inte i första hand genuint kreativ får vi hoppas att ingenjörsskrået har mer av den varan. Det kommer vi att behöva.

   Att kunna krocka det logiska mot det kreativa löser ofta upp knutar i idéarbetet. Att få rum att vara lekfull på arbetsplatsen är också ett sätt att öppna upp för nya tankar och nya perspektiv. I Helsingborg pågår nu forskning som ställer frågan ”Kan lekfulla oförutsägbara konferensrum öka kreativiteten?”. Det är kreativitetsforskaren Samuel West som tillsammans med designern Niklas Madsen i april startade superlab.se för att ta reda på svaret på den frågan.

   I framtiden kommer kanske våra konferensrum att se annorlunda ut och ge ingenjörer en kick som de säkert behöver för att ta fram innovationer på världsnivå. Så att vi kan leva upp till utnämningar som världens mest innovativa land.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se