Vi erbjuder tidningsförmåner inom teknikområdet till medlemmar i Unionen, Vision, ST, Finansförbundet och Försvarsförbundet.

Det fjärde året gav mig jobbet

Alexander Eklund går det nystartade fjärde året på Teknik- programmet. I juni kan han hämta ut en gymnasieingenjörsexamen och ett jobb. Ett jobb han inte ens kunnat söka utan sista årets yrkesförberedande utbildning.

Det är morgon i Gamla Stan i Stockholm. Alla skyndar på väg till något. Jag är på väg till app-specialisterna på PiJa, en ung digital kommunikationsbyrå, för att träffa Alexander Eklund som går det fjärde året på Teknikprogrammet vid Tumba gymnasium. Han är här på arbetsförlagt lärande, och är inne på sin sjätte vecka.

 

10 + 10 GYMNASIESKOLOR

Tumba gymnasium var en av de tio skolor som Skolverket valde ut för att återinföra gymnasieingenjörsexamen under en försöksperiod fram till 2014. I höst får ytterligare tio gymnasier vara med. Försöket beror delvis på att regeringen vill se om gymnasieingenjörer är anställningsbara eller inte.

 

FICK JOBB DIREKT

Alexander Eklund har gått inriktningen Informationsteknik med utgång mjukvarudesign (mer information om inriktningarna för det fjärde året finns här). Hur har det gått för dig, har du sökt några jobb?

-  Ja, jag sökte jobb som IT-tekniker på Mitti-tidningarna. Det var min flickvän som hittade platsannonsen i början av vårterminen och jag kom på intervju för ett par månader sedan. Det var tyst ett långt tag, men sedan ringde de och sa att jag gått vidare. Så nu har jag löneförhandlat och skrivit på. Jag börjar den 13 juni, skrattar Alexander och det syns att han är glad.

   Han är provanställd på sex månader och kommer att få börja arbeta på heltid i ett team med fyra IT-tekniker. Det är bara att gratulera, jag förstår hans lättnad att som 20-åring få arbeta och tjäna egna pengar. Det är svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Kanske kan det fjärde året förbereda dem för ett yrkesliv som ingenjör.

 

YRKESFÖRBEREDANDE

Det arbetsplatsförlagda lärandet är en viktig del av de yrkesförberedande momenten under året. Skolorna får välja att ge eleverna mellan 5-12 veckors praktik. På Tumba gymnasium har de valt tio veckor.

   Det är nödvändigt att företagen öppnar dörrarna till gymnasierna så att eleverna kan komma ut på praktik. Av de 14 eleverna som går på Tumba gymnasium har åtta fått praktikplats på företag, tre har praktik i en företagsorganisation men arbetar delvis från skolans lokaler och de återstående två har fått uppgifter på skolan.

 

EXAMEN LOCKADE

För ett år sedan, mitt i slutspurten inför studenten, kom en stressad lärare till Alexanders klass med nyheten att de kunde läsa till gymnasieingenjör. När Alexander sökte det fjärde året hade han inte så stor koll på vad det var han skulle läsa. Han var studietrött och det lockade att bara efter ett år kunna få ut en examen. Vad har du lärt dig under det fjärde året?

- Jag har blivit mycket mer kompetent. Jag hade inte kunnat söka Mitti-jobbet direkt efter studenten. Vi har lärt oss mer av det arbetslivet önskar och behöver. Det har varit mycket självständigt arbete med stöd av två-tre lärare och dessutom en gästföreläsare varje vecka. Det jag tycker har varit bäst är att det har varit på riktigt med verkliga kunder och inga fejk-grejer, svarar Alexander.

 

ARBETAR I KUNDPROJEKT

Även praktiken på PiJa innebär riktiga arbetsuppgifter i projekt där kunderna har varit informerade om att en praktikant är delaktig. Alexanders handledare Markus Ekblad är själv ingenjör och läste programmering på Kungliga Tekniska Högskolan i Södertälje 2002-2005. De senaste två åren har han arbetat med appar och webbutveckling. Hur har det varit att ha Alexander här?

Markus Ekblad handleder Alexander- Det har fungerat hela tiden. Han var duktig redan från början. Han hade gjort appar för androider i skolan så han kunde en del. Hittills har det varit mest grafiskt jobb, men nu de sista veckorna ska han få programmera en del också har jag tänkt, berättar Markus Ekblad.

 

KONTAKTER BETYDER ALLT

Niklas Nilsson som är vd på PiJa berättar att det var tack vare hans långvariga kontakt med huvudläraren Erik Leander på Tumba gymnasium som de tog emot Alexander. Niklas visste inte att gymnasieingenjörsexamen återinförts på försök och detsamma gäller Markus. Vad gjorde att ni tog emot Alexander?

- Titeln i sig betyder ingenting ännu och vi hade inte heller fått veta vilka ämnen Alexander läst. Erik gick i god för honom och det räckte, menar Niklas Nilsson.

 

SJÄLVGÅENDE PÅ PRAKTIKEN

Däremot anser Niklas att elever på praktik måste vara självgående och inte behöva handledning hela tiden. Markus tar ansvar för Alexanders arbete gentemot kund, men ger honom också stöd och hjälp när han kör fast. Arbetsuppgifterna han fått har inte varit tidspressade och det har varit avgörande för att det ska fungera.

   För de tio veckor som Alexander praktiserar får PiJa inte någon ersättning från Tumba gymnasium, men å andra sidan berättar Markus att de tjänat tid på att han är där. PiJa tar gärna emot en elev nästa läsår också under samma premisser som för Alexander.

 

INTE EN TANKE PÅ SKOLAN

Tiden på PiJa har svischat förbi. Han blev snabbt en i gänget och har lärt sig inte bara av arbetsuppgifterna han fått, utan också av hur snacket gått, hur kunderna varit och vad de frågat om. Alexander har inte ens tänkt på att han faktiskt går i skolan fortfarande. För honom hägrar om en månad ett examensbevis och framförallt ett jobb. Vad drömmer du om att göra i framtiden eller tar du en dag i taget?

- Jag tar det lite som det kommer. Nu får jag jobba i minst sex månader, men någon gång i framtiden skulle jag vilja ha ett eget företag som utvecklar applikationer. Då skulle jag köpa en lokal och fixa iordning ett eget kontor, ler Alexander.

 

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se

 

Bookmark and Share

Ingenjörsidéer i runda arkivet

Bara var tredje ingenjör tycker att deras idéer tas tillvara i organisationen, idéer som skulle kunna vara användbara i produktutvecklingen. Ingenjörer vill bidra till företagets utveckling, men få medarbetare upplever att de blir ekonomiskt belönade för det.

Vem är ingenjör och vem är det inte?

Det arbetar kanske civilingenjörer på din arbetsplats som inte har tagit civilingenjörsexamen. Och det är helt i sin ordning. Ingenjörsbegreppet används både som en yrkesbenämning och en utbildningsexamen. Vi reder ut begreppet.

Bioingenjörer bygger nya livsformer

I skärningspunkten mellan ingenjörskonst och naturvetenskap växer ett nytt teknikområde fram, syntetisk biologi. Det är fullt möjligt att plocka isär naturen i byggstenar, dna-sekvenser, och sätta ihop skapelser som aldrig funnits på jorden.

Ingenjörsamfundet byter chef

Ingenjörsamfundet som står inför stora förändringar har rekryterat en ny verksamhetschef. Det är Stefan Johansson som har lång erfarenhet från morgontidningsvärlden. Han ska utveckla tidningserbjudandet, främst Ny Teknik. Ingenjör-
samfundets vd Terje Andersson väljer att kliva av.

Teknik i människans tjänst

Att inte kunna kommunicera är kanske det värsta som kan drabba en människa. Emma Nilsson, svårt hjärnskadad efter en hästolycka, hade i princip ingen kommunikationsförmåga när hon 1998 träffade civilingenjören och konstruktören Björn Breidegard från Certec vid Lund Tekniska Högskola.

Utbilda 9 000 fler ingenjörer
per år

Sverige behöver utbilda 9 000 fler gymnasie- och högskoleingenjörer per år för att kunna undvika en ingenjörsbrist år 2030. Problemet är att få studenter vid högskoleingenjörsprogram tar ut examen. Och klarar Skolverket att återinföra gymnasieingenjörs-
utbildningen på bred front?