Det är stora årskullar gymnasieingenjörer som pensioneras de kommande åren och bristen på ingenjörer väntas öka inom många tekniska yrken. Den tvååriga högskoleingenjörsutbildningen som delvis skulle ersätta den fyraåriga tekniska gymnasielinjen när den lades ned i början 1990-talet har inte blivit så populär. Skillnaden i antalet utexaminerade ingenjörer då och nu är stor. På 1980-talet gick 10 000 gymnasieingenjörer ut i arbetslivet varje år. Sedan dess har betydligt färre högskoleingenjörer examinerats, de bästa åren nådde man inte ens upp till 3 000.

STORT BEHOV MEN LITET INTRESSE

Tanken med att på försök under 2011-2014 återinföra gymnasieingenjörsexamen var att tillgodose svensk industris skriande behov av tekniskt utbildad personal. En rundringning bland de tio utvalda gymnasieskolorna som startade ett fjärde år i höstas visade att endast 167 nya gymnasieingenjörer kan gå ut i arbetslivet till sommaren. Skolorna hade kunnat ta emot minst hundra elever till och i höst får ytterligare tio skolor starta ett fjärde tekniskt år.

Torgny Martinsson är Skolverkets ansvariga undervisningsråd för Teknikprogrammet och den som håller i försöksverksamheten. Hur tycker du att starten har blivit?

- Det är en besvikelse för alla att det blev så få elever, men det har ändå startat bra med stort engagemang från både skolorna och deras huvudmän. Jag har hört av elever på en skola att de tyckte att det är bra och det har bara varit väldigt marginella avhopp.

KAN GE STOR REKRYTERINGSBAS PÅ SIKT

Om försöksverksamheten blir lyckad, hur många elever skulle gymnasierna behöva utbilda?

- Det kan jag knappt gissa. Det måste balansera pensionsavgångar och antalet högskoleingenjörer och vi har inte fått besked om vi ska permanenta detta, men det är ju ingen idé att hålla på med tjugo skolor. Det ger ingen effekt. Lyssnar man på Teknikföretagen är det många gymnasieingenjörer som går i pension nu. De måste ersättas och de tror att det här fjärde årets elever kan vara en rekryteringsbas för väldigt många. Ur den aspekten vore det nog önskvärt att komma upp till motsvarande nivåer som på 1980-talet, men vi har idag också högskoleingenjörer och Yrkeshögskolans utbildningar så det finns flera vägar för att komma fram till samma sak.

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE

Ett mål i försöksverksamheten är att utbilda anställningsbara ingenjörer. Skolorna ska i samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet erbjuda eleverna arbetsplatsförlagt lärande står det i förordningen. Har skolorna löst det?

- Det har de löst allihop. Många elever är ute redan nu på företag. Det är alltifrån 5 veckor till 12 veckor. En del får arbeta med projekt av olika slag och gör en del av arbetet själva, andra följer någon i fotspåren och ser hur arbetet går till. Företagen minskar sina risker i rekryteringen när de får "prova på ungdomarna" och se om de verkligen är anställningsbara.

Hur följer ni upp det?

- Vi ska titta på det arbetsplatsförlagda lärandet i utvärderingen, om det har betydelse för anställningsbarheten eller inte. Det är den effekt vi värderar högst – om de får jobb eller inte.

Skolorna ska också erbjuda ett fjärde tekniskt år av god kvalitet. Det var redan före försöksverksamheten startade ont om lärare i tekniska ämnen. Hur har skolorna bemannat för de 900 poäng eleverna ska läsa?

- De har nyrekryterat på många håll och sedan sammanfaller det här med att elevkullarna blir mindre och mindre. Däremot har inte alla en lärarutbildning, men så vitt jag vet är de yrkesmän. Några av dem har gått in i en pedagogisk utbildning samtidigt som de undervisar. Jag vet att ingenjörer kommer in i undervisningen i vissa moment. Vi ska under våren samla in uppgifter om detta och i december redovisa utvärderingen till regeringen.

ÄLDRE ELEVER UTESTÄNGS

I villkoren från regeringen får varje skola anta högst 30 elever årligen. Varför bara 30?

- Jag vet inte. Det är en av de saker som man har haft synpunkter på. Det är ett beslut taget i regeringen.

Eleverna ska påbörja det fjärde året direkt efter det tredje. Varför stänger ni ute elever som gått Teknikprogrammet tidigare när vi har ingenjörsbrist och många äldre gymnasieingenjörer går i pension nu?

- Även det bygger på ett beslut taget i regeringen. Det är ju en försöksverksamhet så det beror kanske på att det inte ska sticka iväg hursomhelst.

VÄL VALDA PROFILER

De tre profilerna man valde var Innovation & produktion, Informationsteknik samt Samhällsbyggande. Motsvarar de behoven i arbetslivet?

- Jag vill svara så nära ett ja som möjligt. Innan besluten togs var branschföreträdare med på konferenser där de fick ge sin syn på vilket innehåll en sådan här utbildning ska ha. I Skolverkets förslag till regeringen skulle skolorna också kunna ansöka om särskilda varianter, men det ströks i regeringsbeslutet. Skolorna har anpassat sig till de kurser de kan välja mellan inom profilerna.

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Har ni tagit i beaktande de behov som finns inom den offentliga sektorn? De var inte representerade i ert råd.

- Jag har tittat lite på materialet som föregick beslutet och de har bjudit in väldigt brett och borde täcka upp den offentliga sektorn. Även fackliga organisationer har varit med. Jag tänker att Samhällsbyggande som profil täcker in ganska mycket av den offentliga sektorns behov.

OKÄNT BLAND MÖJLIGA ARBETSGIVARE

Hur ser kunskapen ut bland möjliga arbetsgivare, känner de till gymnasieingenjörsexamen och vad gör ni för att informera om den?

- Ansvaret att informera ligger hos skolorna. Det är nog inte förrän de första gymnasieingenjörerna kommer ut som det kommer att bli känt i någon större utsträckning. Branschorganisationerna bidrar med information genom sina kanaler. Jag tror att det blir en ganska snabb spridning under det här året.

Frågan är vad ungdomarna kan visa upp när de ska söka jobb. Eleverna som går det fjärde året får ett särskilt slutbetyg om 900 gymnasiepoäng, men hur kommer gymnasieingenjörsexamen att se ut?

- Det ser inte annorlunda ut än för de som går en yrkesutbildning på treårigt gymnasium. De kommer att ha dubbla betyg, dels en behörighet för vidare studier dels ett examensbevis för det fjärde året. Jag har hört förslag om att återskapa ingenjörsringen och annat, men vårt ansvar är betygsdokumenten. Jag tycker att det vore kul om skolorna satsade på något.

TAGGADE FÖR UTBILDNINGEN, MEN FÖR ATT BLI INGENJÖR?

Det finns de som menar att bilden av vad ingenjörer gör är otydlig, kanske till och med gammalmodig, bland dagens gymnasieelever. Håller du med?

- Om man tittar på vilka yrkesroller som lyfts fram i media är det inte ingenjörerna som stått på barrikaderna. Där finns det mycket att jobba med. Det är svårt att säga om eleverna är taggade för namnet ingenjör eller inte. De är definitivt taggade för själva utbildningen och det den ger. En yrkesutbildning är bra även om de senare vill vidare till tekniska högskolor för då vet de vad utbildningen handlar om.

Vad gör ni för att hotta upp bilden?

- Skolorna hade ett önskemål  om att Skolverket skulle ta på sig ett sådant ansvar, men det är inte vår roll. Skolorna har resonerat om att göra saker tillsammans. Jag tror att de känner att de är en utvald grupp och att de faktiskt hjälper varandra.

De tio skolor som startade i höstas fick beskedet sent. De hade väldigt kort tid på sig för att informera så eleverna visste riktigt inte vad det fjärde året innebar. Så det var begripligt att det blev så få antagna. Det blir först till hösten 2012 som vi ser om intresset är vad det borde vara. Då får vi också kvitto på om gymnasieingenjörerna är anställningsbara.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se