Redan 2008 intervjuade vi utbildningsminister Jan Björklund som då lagt förslag till ett fjärde gymnasieår på teknikprogrammet. Ett år som skulle ge gymnasieingenjörsexamen och anställningsbara ingenjörer till svensk industri.

GÅ MED DAMMSUGARE

Med stora generationsväxlingar på gång på många tekniska arbetsplatser förutspådde Jan Björklund att ”företagen kommer att gå med dammsugare” efter de nybakade gymnasieingenjörerna. Han trodde till och med att gymnasieingenjörsutbildningarna skulle kunna bli mer populära än högskoleingenjörsutbildningarna.

SENT REGERINGSBESLUT

Så sent som i december 2010 beslutade regeringen starta försöksverksamhet på teknikprogrammet under 2011-2014. 54 gymnasieskolor sökte och tio valdes ut, men beskedet presenterade Skolverket inte förrän i slutet av mars. Det gav skolorna lite tid för att informera eleverna som gick tredje året på teknikprogrammen i våras.

KORT TID FÖR INFORMATION TILL ELEVER

Flera av rektorerna vi pratat med berättar om att beskedet kom så sent att de inte hann marknadsföra det fjärde året på det sätt som de ville. Många av eleverna valde istället att söka till universitets- och högskolestudier eller börja jobba. En rektor berättade att de under sommaren ringt runt till de elever som lämnat intresseanmälan före sommarlovet för att höra om de ville börja läsa till hösten. Han fick så få napp att de valde att inte starta ett fjärde år läsår 2011/2012.

TAPPADE HUNDRA ELEVER

Intresset för gymnasieingenjörsexamen verkar inte ha varit inte så himlastormande som Jan Björklund hoppades på. 167 elever har antagits till ett fjärde år på teknikprogrammen. Skolorna hade kunnat ta emot hundra elever till. Å andra sidan är detta ett första försöksår och försöksverksamheten fortsätter under två läsår till. Då, under läsåren 2012/2013 och 2013/2014, får ytterligare tio skolor delta.

NÄRINGSLIVET STARTAR EGEN GYMNASIEUTBILDNING HÖSTEN 2012

Finns det en risk att skolorna inte hinner utbilda tillräckligt många gymnasieingenjörer för att möta ingenjörsbristen?

   - Absolut, ingenjörsbristen är redan ett faktum för många arbetsgivare. Det har till och med gått så långt att exempelvis AstraZeneca, Scania och Telge i Södertälje håller på att starta en egen gymnasieutbildning inom teknikområdet för att möta sina framtida behov av ingenjörer. Att företagen själva tar ansvar för sin egen kompetensförsörjning är i sig positivt, men är det redas roll att driva gymnasieskolor, säger Ingenjörsamfundets VD Terje Andersson.

ARBETSPLATSFÖRLAGDA LEKTIONSTIMMAR

¨I augusti började eleverna på de utvalda gymnasierna runt om i Sverige sitt fjärde yrkesförberedande gymnasieår. När de gått klart ska de ha utvecklat ingenjörsmässiga färdigheter som att analysera problem och utarbeta lösningar, men också kunskaper om entreprenörskap och företagande på teknikintensiva arbetsplatser. Det sker bland annat med arbetsplatsförlagt lärande.

3 PROFILER UNDER DET 4:e TEKNISKA ÅRET

Utbildningen under det fjärde året har delats in i tre profiler. De är informationsteknik, innovation & produktion samt samhällsbyggande och de bygger vidare på inriktningar i teknikprogrammet. Borta är de gamla inriktningarna el, maskin, kemi och bygg och istället är gymnasieingenjörsexamen anpassad till behoven svensk industri har idag. Är det rätt val? Kommer gymnasieingenjörer att vara anställningsbara i vår?

   - Det mesta tyder på att gymnasieingenjörerna kommer att vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsplatserna gör att det ställs allt högre krav i alla befattningar och där kommer gymnasieingenjörernas kompetens att passa väl in. Att få tillgång till arbetskraft med denna utbildningsbakgrund relativt snabbt kommer att vara intressant för såväl industrin som den offentliga sektorn, svarar Terje Andersson. 

   Vi kommer att följa hur dessa första gymnasieingenjörer dammsugs av industrin. Och inte minst vilka yrken och arbetsgivare de söker sig till. Vi följer också upp Skolverkets och gymnasieskolornas fortsatta arbete under försöksperioden.

Av: Helena Thorén, helena.thoren@axlainformation.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se