Under de senaste två åren har antalet ingenjörer ökat med 1 500 i staten. Det visar en jämförelse mellan rapporten ”Framtidsjobb för ingenjörer 2011-2016” som nyligen kom från fackförbundet ST och deras föregående rapport 2009. Idag finns 16 500 ingenjörer anställda i statliga bolag, myndigheter och på universitet och högskolor.

2016 KOMMER DET FINNAS 18 500 INGENJÖRER

Undersökningen bygger på enkätsvar från rekryteringsansvariga inom den statliga sektorn. Deras prognos för den kommande femårsperioden är att behovet av ingenjörer kommer att fortsätta att öka, dock inte i samma takt. Uppskattningsvis kommer ytterligare 2 000 ingenjörer att erbjudas anställning i staten. Vilket skulle ge runt 18 500 ingenjörer år 2016. Utredaren Roger Syrén på ST berättar:

- Allt talar för att ökningen kommer att ske tidigt under perioden. Flest pensionsavgångar sker då och samtidigt görs stora politiska satsningar till exempel inom infrastruktur. Det är underhåll av vägar och järnvägar, men även utveckling av ny infrastruktur.

   För ingenjörer anställda vid Trafikverket innebär det fler kollegor och sannolikt fler snabba uppdrag av regeringen. För anställda inom universitetsvärlden är det en kombination av att många lärare går i pension och politiska beslut som innebär att skolorna inte drar ner lärartätheten trots att studentkullarna blir lägre.

FÄRRE ARBETSGIVARE VILL ANSTÄLLA

Ingenjörer har länge varit en attraktiv yrkesgrupp inom staten. År 2009 ville var tredje arbetsgivare anställa ingenjörer. Idag är den siffran nere på var åttonde. Vad har hänt?

- Situationen på den privata arbetsmarknaden ljusnade 2011. Åren dessförinnan såg staten sin chans att rekrytera ingenjörer. Det förklarar inte hela minskningen, men det råder idag mer jämvikt mellan den privata och den statliga arbetsmarknaden.

STORA STATLIGA OMSTÄLLNINGAR

Staten satsar stort nu har vi förstått och står också inför stora omställningar. Kan du berätta mer om dem?

- Generationsväxlingarna har gett större förändringar än bara en föryngring. Många verksamheter ser chansen att uppgradera arbetsplatserna. Det kommer in fler välutbildade, till och med forskarutbildade. Teknik används för omställningen så att man minskar rutinarbete och ökar utredande arbetsuppgifter. Enklare jobb digitaliseras och medborgarna får sköta ärenden via nätet. Däremot minskar inte staten personalkostnaderna utan gör istället en kvalitetsökning.

ALLA INGENJÖRSPROFILER ÄR EFTERTRAKTADE

Ingenjörsskrået är fortfarande starkt efterfrågat inom staten. Bredden av verksamheter gör att det finns en efterfrågan på alla typer av ingenjörer. Ett exempel är inriktningar mot medicin, kemi och bioteknik som behövs på högskolor. Ett annat är inriktningar mot väg & vatten, maskin och byggnadsteknik till flera statliga bolag som Fortifikationsverket och Trafikverket. Dessutom behöver myndigheter inom samhällsskydd och beredskap fler ingenjörer, till exempel Strålskyddsinstitutet.

FLER INGENJÖRER INOM ARBETSMARKNAD OCH EKONOMI

Sektorn miljö och jordbruk flaggade redan 2009 för ett stort behov av ingenjörer och naturvetare och så är det fortfarande. Andra sektorer som seglat upp är ekonomi/arbetsmarknad och rättsväsende. Hur ser den statliga arbetsmarknaden ut idag?

- Dubbeldippen i den ekonomiska krisen har påverkat mycket. Myndigheter som Trafikverket, Länsstyrelser och flera statliga bolag har nu stort behov av ingenjörer. Arbetsmarknaden i lågkonjunktur hålls igång med samhälleliga behov snarare än marknadskrafter. Statens roll för tillväxt syns också i regler och stöd för företag att komma igång med verksamheten.

   - När det gäller efterfrågan i sektorn miljö och jordbruk beror det på att miljöfrågorna har klättrat på den politiska dagordningen. Fler ingenjörer som granskar miljöaspekter i verksamheter behövs.

   Det är fortfarande de personliga egenskaperna och erfarenheterna som värderas högst i rekryteringar. Att ha lätt för att samarbeta, kunna uttrycka sig väl i tal och skrift, ha en analytisk förmåga och ta initiativ är egenskaper som arbetsgivare letar efter.

ATTRAHERA MED KARRIÄRMÖJLIGHETER

Vad kan de statliga arbetsgivarna erbjuda ingenjörer? De har sällan kunnat trumfa över det privata näringslivet i lönekuvertet utan har behövt locka med annat. I enkäten svarar mer än hälften av arbetsgivarna att de vill kunna erbjuda intressantare karriärmöjligheter för ingenjörer. Det är välkommet såklart, men vilka kan det vara?

- Man behöver bli bättre på att ta vara på människors och arbetsplatsers potential. Ta ansvar för att de växer och utvecklas. Kompetensutveckling är helt centralt här och det måste medarbetare garanteras, självklart i dialog med chefen. Rekryterarna menar att bristen på karriärmöjligheter är ett problem för att kunna behålla personalen. Staten behöver ta sig en rejäl funderare.

UTVECKLINGSKONTRAKT OCH AUKTORISERING

ST har under flera år arbetat för utvecklingskontrakt för alla anställda och för en auktorisering av statstjänstemannen. Hur är intresset för dessa frågor från er motpart i förhandlingarna?

- Arbetsgivarna är intresserade av utvecklingskontrakt och ser behovet av det, men de är rädda för ökad administration och kostnader. Det är fel sätt att se på det, tycker jag. Från politiskt håll finns intresse för en auktorisering av statstjänstemannen. Det finns motioner lagda i riksdagen och som det ser ut är det inte en blockskiljande fråga.

FORTFARANDE LÖNESKILLNADER

Att göra karriär och få utvecklas i sin yrkesroll vill självklart alla, men i botten vill man få betalt för utfört arbete. Lika lön för likvärdigt arbete oavsett sektor är en alltid aktuell fråga för ST och det finns skillnader mellan näringslivet och den statliga sektorn. Efter 3 års högskolestudier är skillnaden i ingångslön 1 000 kronor (till näringslivets favör) och efter tio års anställning har den skillnaden ökat.

   Det är ingen nyhet att privata arbetsgivare erbjuder högre löner och så länge det råder brist på ingenjörer i Sverige kommer det vara ett problem för staten. Inte minst nu när de behöver rekrytera ingenjörer till 2 000 nya tjänster.

Av: Helena Thorén helena.thoren@ingenjorsamfundet.se

Ansvarig utgivare: Terje Andersson, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se