En av regeringens nyaste och minst kända ministrar Tobias Krantz tog över ansvaret för högskole- och forskningsfrågor när Lars Leijonborg drog sig tillbaka i somras. När det europeiska året för kreativitet och innovation avslutades i Stockholm i december stod han i talarstolen.
I anslutning till slutkonferensen för European Year of Creativity and Innovation 2009, där Ingenjörsamfundet deltog i en workshop, fick vi tillfälle att ställa några frågor till ministern:
När du öppningstalade på slutkonferensen av det europeiska året för kreativitet och innovation pratade du om barn och ungas kreativitet, om entreprenörskap inom utbildning och om ökad utbildning i matematik och naturvetenskap.
Var i svensk innovationspolitik tas innovationskraften på arbetsplatserna upp?
- Jag är övertygad om att en god utbildning är grunden för innovationer också på arbetsplatserna. Vi behöver också bra system för att överföra idéer och kunskap mellan akademi och näringsliv, och där gör regeringen en hel del i samband med den senaste forskningspropositionen, genom att bland annat inrätta innovationskontor och stärka industriforskningsinstituten. Men det som ryms just inom mina ansvarsområden som minister är förstås bara en pusselbit bland flera.
Företagsklimatet i stort är förstås helt avgörande. Att regeringen avskaffat förmögenhetsskatten är viktigt för tillgången på riskkapital, och jag tror också att vårt arbete med att minska företagens regelbörda har stor betydelse.
Du pratade också om att möta konkurrensen från asiatiska och latinamerikanska länder med spetsteknologi och forskning.
Hur passar kreativiteten hos fyra miljoner arbetstagare i Sverige in, så att vi tar den här gyllene industriella chansen?
- Vi kan vara hur spetsteknologiska som helst och ha världens bästa forskningsresultat, vi kommer ändå stå oss slätt om det stannar i bokhyllor och byrålådor på universiteten. En av de frågor som jag har jobbat enskilt mest med som minister handlar om kunskapstriangeln, alltså hur vi knyter ihop forskning, utbildning och innovation, och tar tillvara all den kreativitet och kunskap som finns där.
Studenter tar förr eller senare steget ut i yrkeslivet och en del av de som studerar naturvetenskap och teknik blir ingenjörer. De har kanske fått läsa om innovationsförmåga och entreprenörskap, men hur tror du att deras nyvunna kunskaper bäst tas tillvara för att leda till världsledande innovationer?
Hur väl rustade är företagen i Sverige, enligt dig?
- Förhoppningsvis har de fått vara innovativa redan under utbildningen! Jag tror också att svenska företag är jämförelsevis väl rustade att ta emot entreprenörskraften hos nybakade ingenjörer, jag tror det är mest till vår fördel att vi generellt sett inte är så hierarkiska, en bra idé är en bra idé, också när den kommer från en nyutexaminerad.
Vi behöver öka kommersialiseringen av forskningsresultat i Sverige.
Hur ser du på de yrkesverksamma inom teknik och naturvetenskap, vilken roll kan de spela för att åstadkomma kommersialiseringen?
- Deras roll är naturligtvis helt central. Många forskningsresultat är långt från kommersialiserbara i sig direkt från akademin, det behövs också innovatörer och entreprenörer som kan fånga upp, kombinera och ”omvandla” dem till något som marknaden efterfrågar.
Vi har fått ett nytt år, 2010. Kan du, å regeringens vägnar, ge våra 140 000 medlemmar ett nyårslöfte för hur er politik kan hjälpa dem i deras vidareutveckling i sina yrken så att de kan bidra till fler innovationer?
- Det är viktigt att värna om den modell vi har i Sverige, att företagen ansvarar för sina anställdas kompetensutveckling. Från regeringens sida gör vi under 2010 dels mycket stora insatser för kompetensutveckling av dem som blivit arbetslösa, dels fortsätter vi att förbättra villkoren för företag och företagande. På mitt eget område innebär 2010 att det finns fler platser i högskolan och högre studiemedel, för den som vill studera på hel- eller deltid.
FAKTA:
Forsknings- och innovationspropositionen för 2009-2012. I oktober 2008 lade utbildningsdepartementet fram en forsknings- och innovationsproposition. Den föreslog en dubblering av resurser, 5 miljarder sammanlagt. Förväntningarna på att innovationer i Sverige skulle lyfta till nya höjder var stora, inte minst från Ingenjörsamfundets sida. I propositionen stod det att forskning i större utsträckning behövde bli nyttig för samhället och näringslivet. 150 friska miljoner öronmärktes för att användas till att öka kommersialiseringen av forskningsresultat.
Text: Helena Thorén Foto: Mikael Lundgren, regeringskansliet