2009, det år då Europa samlats kring kreativitet och innovation, är över. Men även om kraftsamlingen är till ända, har arbetet bara börjat. Slutkonferensen i Stockholm gav ett manifest som Europas politiker kan ta vidare.
Drygt 250 delegater från EU-länderna kom till ett Stockholm i snökaos i mitten av december för att avsluta det europeiska året för kreativitet och innovation. 27 prominenta européer har varit ambassadörer, däribland två svenskar, för ett år som fått väldigt lite uppmärksamhet i svensk media.
Fler förstår mer
Trots det har året gett en ökad medvetenhet och förståelse för hur kreativitet och innovationer kan öka välståndet för alla, både på det individuella planet och för samhället. Det menar Maruja Gutierrez-Diaz som är rådgivare i EU-kommissionen och en av de pådrivande bakom året.
- Vi har genomfört över tusen events runt om i Europa under 2009. Ett av de viktigaste initiativen var diskussionen om huruvida kreativitet kan mätas. Resultaten kommer att vara en källa för kommande års arbete, sade Maruja Gutierrez-Diaz i sitt sluttal på konferensen.
Kreativitet är en nyckel
Mycket av diskussionerna under året har rört skolans roll för att utveckla barn och ungas kreativitet och lära dem om innovationer. Över hundra initiativ från medlemsländerna ska samlas i ett kompendium som släpps under 2010.
I EU’s policy för samarbete kring utbildning och kompetensutveckling, det så kallade ET 2020, definieras kreativitet som en primär källa för innovationer som i sin tur är en nyckelfaktor i en hållbar ekonomisk utveckling. I praktiken talade många på konferensen om betydelsen av att träna sig i att se på världen med friska ögon, att tänka utanför ramarna och hitta nya lösningar på gamla problem. Sätt ”Re” framför allt ”ReThink – ReInnovate – ReMake”, menade en av talarna på den workshop som Ingenjörsamfundet deltog i.
Det livslånga lärandet
Diskussionen under workshopen ”The Role of Education, Training & Research in Creating an Eco-efficient Economy” var mindre väl sammanhållen. Samtalen hoppade från skolvärlden till klimatförändringar till innovationer på arbetsplatser till bristen på naturvetenskapligt utbildad arbetskraft till fackföreningars inställning till innovationer.
Budskapet från Ingenjörsamfundet var däremot koncis. Kreativitet och innovationsförmåga är en del av det livslånga lärandet, från skolåren genom arbetslivet.
- Vi har visat att vårt ungdomsprojekt Finn upp är en kreativ metod som kan fungera i alla europeiska skolsystem. Och vårt initiativ under det europeiska året för kreativitet och innovationer ”Innovatörerna”, har bevisat att kreativiteten hos fyra miljoner arbetstagare på svenska arbetsplatser är en fantastisk, men tyvärr ofta outnyttjad, kraft som företagen behöver för att kunna hänga med i en allt snabbare föränderlig omvärld, säger Terje Andersson, vd på Ingenjörsamfundet.
Manifest till politiker
”Och vad händer nu?”, var frågan som hängde i luften under hela slutkonferensen. Många menade att det här måste vara början på något nytt, ett europeiskt samarbete. En av ambassadörerna för det europeiska året KarlHeinz Brandenburg presenterade det manifest de ska sätta i händerna på Europas politiker. Ett dokument som sammanfattats i sju korta punkter (se nedan) efter önskemål från politiskt håll.
- Vi vill att EU-kommissionen och de nationella regeringarna engagerar sig. Vårt råd till dem är att investera i kunskap, göra om utbildningsväsendet, belöna initiativförmåga, ta tillvara kultursektorn, förstärka innovationer, tänka globalt och skapa en grönare ekonomi, berättade professor Karlheinz Brandenburg under konferensen.
Trots svårigheter att nå ut med frågan tas den på allvar. Den är till exempel med på agendan för Europas samarbete fram till år 2020. Där står det skrivet att ”kunskap är motorn för en hållbar tillväxt. Det som gör skillnad i en snabbt föränderlig värld är utbildning och forskning, kreativitet och innovation”. En skrivning som harmonierar med Ingenjörsamfundets initiativ.
2009 ÅRS MANIFEST FÖR KREATIVITET OCH INNOVATIONER:
1. Vårda kreativitet i en livslång lärandeprocess där teori och praktik går hand i hand.
2. Gör skolor och universitet till platser där studenter och lärare är engagerade i kreativt tänkande och ”lära genom att göra”.
3. Forma arbetsplatser till lärosäten.
4. Främja en stark, självständig och diversifierad kultursektor som kan bevara interkulturella dialoger.
5. Gynna vetenskaplig forskning för att förstå världen, förbättra människors liv och stimulera innovationer.
6. Främja designprocesser, tänkande och verktyg, förståelsen för användares behov, känslor, förväntningar och förmågor.
7. Stöd affärsinnovationer som bidrar till välstånd och hållbarhet.
Manifestet som PDF >>>
Text: Helena Thorén